Summering från Almedalen

Almedalsveckan 2026 är över – och vi tar med oss både kraft, frustration och hopp. För oss på Våra barns klimat är Almedalen en viktig mötesplats. Här uppstår både skav och samsyn, och det är just där, i spänningsfältet mellan olika perspektiv, som vi kan driva vår viktigaste fråga framåt: barns rätt till en trygg framtid i ett stabilt klimat. Här kommer en summering från Almedalen!

Under veckan deltog vi i flera samtal som på olika sätt belyste varför klimatkrisen också är en barnrättskris. I ett seminarium hos Erikshjälpen, tillsammans med bland andra Svenska Barnläkarföreningen och Push Sverige, lyfte vi Barnkonventionen – som sedan 2020 är svensk lag – och behovet av att den faktiskt får genomslag i klimatpolitiken. När beslut fortsatt fattas utifrån kortsiktiga ekonomiska incitament riskerar barns rättigheter att åsidosättas. Det låga klimathoppet bland barn är inte en slump, utan ett tydligt tecken på en vuxenvärld som inte lever upp till sitt ansvar.

Vi medverkade också i samtal om Peerpointing-projektet och rapporten Svenskarnas dolda klimatengagemang. Där blev det tydligt att engagemanget för klimatet är större än vad som ofta syns – men att det behöver aktiveras. Genom att våga prata mer med varandra, och med våra barn, kan vi sänka trösklarna i en fråga som ofta upplevs som både komplex och polariserad. Som föräldraorganisation ser vi dagligen hur barn påverkar vuxnas vilja att ställa om. Sveriges föräldrar är därför en nyckelgrupp – inte minst för beslutsfattare.

Tillsammans med EY Sverige bjöd vi även in till visning av Dear Economy, följt av samtal om hur vårt ekonomiska system kan utvecklas. Om vi på allvar sätter barn och kommande generationer i centrum behöver vi också omvärdera vad vi mäter och värdesätter.

Samtidigt ser vi ett tydligt behov för Almedalen framåt: fler unga röster måste få ta plats. Inför kommande Almedalsveckor hoppas vi att fler unga bjuds in – inte som symboler, utan som självklara deltagare i samtal som rör deras framtid. Deras perspektiv är inte ett komplement, utan en förutsättning för kloka beslut.

Vi skickar också med oss tre konkreta uppmaningar:

Politiken behöver integrera barnrättsperspektivet i klimatbeslut, genomföra barnkonsekvensanalyser och säkerställa att åtgärder vilar på vetenskaplig grund – samtidigt som unga inkluderas i beslutsprocesser.
Näringslivet behöver se barn som påverkande intressenter här och nu, ta ansvar för sin klimatpåverkan i hela värdekedjan och göra det enklare för människor att välja hållbart
Och vi i vuxenvärlden behöver inse att klimatet är allas ansvar. Vi behöver stärka ungas hopp genom att visa handlingskraft och mod, och bidra till normförflyttning genom att faktiskt höja våra röster. Att vara tyst är också ett ställningstagande.