När vallöftena från politikerna haglar tätt kan vi inte låta bli att blicka tillbaka och reflektera över vad nuvarande stadsminister Ulf Kristersson lovade inför valet 2022: ”Nu får vi ordning på klimatet”. Tyvärr kan vi med facit i hand konstatera att stadsministern misslyckats med att infria sitt vallöfte.
När Ulf Kristersson tillträdde för fyra år sedan gjorde han det med ett löfte om att Sverige skulle ”få ordning på klimatet”. Samtidigt skulle priserna vid pump ner. Så hur gick det? Enligt Tidöpartierna själva låter det ofta som att mandatperioden levererat en väldigt bra klimatpolitik. Sverige beskrivs som världsledande, bäst i Europa och ett föregångsland när det gäller omställning och utsläppsminskningar.
Tala inte illa om svensk klimatpolitik. Vi har lägst utsläpp i hela Europa. Vi har negativa nettoutsläpp i Sverige och är ett föredöme för hela Europa.
Ulf Kristersson, Statsministermötet i SVT, september 2026
Stämmer det? Tyvärr inte. Klimatpolitiken har försvagats, utsläppen har ökat, elbilsförsäljningen har bromsat in och Sverige har tappat flera placeringar i internationell ranking. Sverige ser inte ut att nå något av klimatmålen för 2030, 2040 och 2045 – varken nationella klimatmål eller EU:s bindande klimatlagstiftning.
Drivmedlespriser och reduktionsplikt
Efter maktskiftet 2022 har reduktionsplikten minskat och skatterna på fossila drivmedel sjunkit genom ett tillfälligt undantag från EU:s minimikrav – vilket lett till att Sveriges drivmedelspriser varit lägst i EU. Utsläppen från inrikes transporter har ökat, och 2025 var de 16 procent högre än när regeringen tillträdde.
Energiförsörjning
En stor del av Tidöregerinegns klimatpolitik har kretsat kring elektrifiering. För att möta ett ökat elbehov har lösningen varit nybyggnation av kärnkraft, genom omfattande statliga subventioner. Reaktorerna beräknas däremot inte vara på plats förrän om tidigast tio år. Dessutom menar experter att regeringens förslag om ett nytt kärnavfallsprogram strider mot EU:s kärnavfallsdirektiv. Investeringar i sol- och vindkraft? De har minskat under mandatperioden.
Utsläppen då?
Moderaterna har inför valet använt en graf där det framstår som att Sverige har minusutsläpp på 0,6 ton.
Det beror på att skogens upptag av koldioxid räknas in som negativa. Att kvitta fossila utsläpp på detta sätt blir dock felaktigt eftersom upptaget i skog och mark behövs utöver utsläppsminskningar. Skogens upptag är också osäkert och kan snabbt växla till att bli en utsläppskälla, på grund av skogsbränder eller avverkning. Det är inte heller tillåtet att räkna in skogens upptag som en del av att nå klimatmålen, enligt det klimatpolitiska ramverket.
Grafen visar också enbart på territoriella utsläpp, som sker inom Sveriges gränser. Våra konsumtionsbaserade utsläpp, som till stor del sker i andra länder är inte med.
Kritik från flera håll
Enligt Naturvårdsverkets bedömning kommer Sveriges utsläpp, efter nuvarande mandatperiod, att ligga kvar på ungefär på samma nivåer som vid dess start år 2022. Det innebär att vi i princip stått stilla, istället för att fortsätta i utsläppsminskningarna i tidigare takt.
Klimatpolitiska rådet är tydliga med att dagens politik inte räcker. Även OECD, den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, riktar skarp kritik i sin granskning från 2025
Sverige tappar placering i internationell ranking
CCPI, Climate Change Index, har sedan 2005 jämfört de 63 länder som tillsammans står för mer än 90% av de globala utsläppen, och rankat länderna utifrån deras klimatarbete inom fyra kategorier:
- Utsläpp per capita
- Andel förnybar energi
- Energianvändning
- Klimatpolitik
Topp 3-placeringarna i indexet lämnas alltid tomma, eftersom inget land anses göra tillräckligt för att nå Parisavtalet. Men Sverige har faktiskt legat i topp. Mellan 2018-2021 låg Sverige på fjärde plats. 2022-2023 gick Danmark om och därefter har Sverige sjunkit ytterligare för varje år. 2026 placerades vi på 13:e plats. Motiveringen? Nuvarande klimatpolitik försvagas eller tas bort, och användningen av fossila bränslen har ökat. Enligt CCPI:s oberoende experter behöver Sverige få tillbaka klimatpolitiken på rätt spår, med högre ambition, färre subventioner till fossila bränslen och anpassning till landets nationella och EU:s klimatmål.
Till väljare som är besvikna på grund av klimatpolitiken: Alla ämnen kan inte ligga i toppen av agendan.
Ulf Kristersson, Dagens Nyheter, september 2026
Klimatkrisen påver allt – det är inte en åsikt utan fakta
Vi lever i en orolig tid där många kriser pågår samtidigt. Samtidigt vet vi att klimatkrisen påverkar och förstärker alla andra kriser. Utan ett stabilt klimat riskerar vi mer extremväder, höjda livsmedelspriser, fler konflikter, ökad migration, psykisk och fysisk ohälsa – och barns rätt till en trygg framtid.
Det blev ingen ordning på klimatet – Sverige kan bättre!
Barnen lever med konsekvenserna långt efter att plakat med frikostiga vallöften plockas ner och dagens politiker lämnat sina poster.
Som föräldrar är vi oroliga över klimatets frånvaro i valdebatterna. Vi kräver mer och vill att Sveriges politiker – från höger till vänster – agerar kraftfullt för barnen och klimatet genom en omställning i linje med vetenskapen, för att minska utsläppen här och nu. Ju längre vi väntar med att genomföra den omställning som krävs desto mer kommer att lämnas över till våra barn och kommande generationer.
Detta kan du göra:
📌 Läs på om de olika partiernas klimatpolitik: Naturskyddsföreningens valguide är toppen
📌 Hjälp oss kräva riktig klimatordning: Skriv på vårt upprop
📌 Rösta för barnen och klimatet!
