Bella Linde: ”Klimat- och beredskapsmässigt är det alltid bättre att odla än att låta bli”

När våren närmar sig, närmar sig också den stora odlingssäsongen. För vissa är det en självklar del av livet, medan andra upplever det som svårare att hoppa på tåget. Men odling behöver inte vara svårt och är möjligt även för den med lite tid eller mindre yta! Trädgårdsskribenten och författaren Bella Linde, som bland annat skrivit boken Lilla grönsakslandet: odla, skörda, äta (2021) för barn, delar med sig av sina bästa tips för att börja odla på ett hållbart och lustfyllt sätt.

Nu när odlingssäsongen snart drar igång är vi många som vill ge odlingen ett (nytt) försök. Är det dags att sätta igång redan nu, eller kan man vänta tills det blir varmare?

Förodling kan man börja med någon gång mellan februari och april, så är växterna redo att sättas ut i jorden när det inte längre är risk för nattfrost. Tomater är till exempel bra som första gröda och kan börja förodlas i mars. I början av april är det sedan dags att lägga potatisen på groddning inomhus och även att så grönsaker som pumpa, squash, grönkål och majs.

Odla bara sådant du verkligen gillar och vet att du kommer att äta!

Hur börjar man om man kanske bara har en liten plätt eller balkong? Och vad ska man satsa på att odla?

En pallkrage är toppen om man har en mindre yta. Sätt den på marken, fyll med kompostjord och börja. På balkong funkar det fint att odla i kruka, men tänk på att de behöver vara stora för att hålla både fukt och näring och inte minst ha rejält med plats för växtrötter. Tomater är lätt att ha i hink, man behöver alltså inte ha stora ytor. Dock behövs minst 10 liter för en tomatplanta och gärna mer.

Odla bara sådant du verkligen gillar och vet att du kommer att äta! I somras odlade jag kålrabbi som ingen åt, och i november tvingades jag kasta dem på komposten eftersom de hade möglat. Mycket tråkigt! Potatis och lök är förstås bra – de man köper i butik är i regel hårt besprutade, så då kommer du undan kemikalier. Tomater är roligt och gott, gurka likaså – äppelgurka är väldigt krispig och god! Pumpa är toppen, den kan man också lagra länge inomhus.

Det här med jord känns som en djungel… Hur ska man tänka där? Kan man köpa bra och ”klimatsnäll” jord i den vanliga trädgårdshandeln?

Om du inte har egen jord blir det till att köpa säckvis i trädgårdshandeln eller dagligvaruhandeln. Satsa då på ekologisk planteringsjord, och leta gärna efter torvfri jord eftersom den är mer klimatvänlig än den torvbaserade. Om du inte får tag på torvfri planteringsjord får du gå på den torvbaserade. Klimat- och beredskapsmässigt är det alltid bättre att odla än att låta bli, om än i liten skala. Det är både bra och härligt att veta hur man gör.

Om du har en trädgård går det förstås att gräva upp befintlig jord, sålla den och blanda med kompost, lövmull och kogödsel. Ett bra recept är:

• 1 del markjord
• 1 del trädgårdskompost
• 1 del lövmull
• ½ del brunnen kogödsel

Har du några tips på hur man får barnen att bli intresserade och engagerade i odlingen?

Ge barnen ett tomatfrö tillsammans med en solmogen tomat. De flesta blir fascinerade när de fattar att det lilla, lilla fröet blir till en planta med goda tomater. Sedan är det bara att sätta igång! Rulla pappkrukor ihop, samla mjölkkartonger till omplantering och skaffa hem jord – och prata om hur magiskt det är att ett litet frö ger så mycket gott att äta.

Jag tror att lust, glädje och förundran ska vara ledord – att det är kul och gott. Och går det åt skogen får man testa på ett annat sätt nästa gång. Att odla hopp och inte rädsla är också något att tänka på. Var beredd på att barnen tröttnar och lämnar ansvaret till dig, men rätt som det är så är de ändå där intill, och pillar med frön och plantor.

En grej till: Låt barnen sätta tänderna i en gurka när de är sugna, inte när du tycker det är lämpligt. Spara inte på skörden utan ät när den är som godast! Ibland blir man lite snål och låter bli att skörda, och vips har bönorna blivit trådiga och squashen stor och träig.

Hur föddes ditt eget intresse för odling?

Mina föräldrar odlade så jag har haft det med mig hela livet, men jag var i sanningens namn inte särskilt intresserad. När jag började skriva om odling, som journalist, blev jag mer och mer sugen på att odla själv, men den viktiga kicken kom när jag gjorde ett reportage om en handelsträdgård på Smådalarö i Stockholms skärgård. Trädgården tillhörde familjen Bonnier, som använt odlingarna som skafferi under andra världskriget. Då började jag och min fotografkollega Lena Granefelt fundera över huruvida vi skulle kunna förse våra familjer med mat i händelse av kris eller krig, och där startade det.

Jag började odla i liten skala på mitt lantställe i Sörmland, med skiftande framgång. Men när det började ta sig allt bättre växte odlingsytan, och jag blev mer och mer tagen. Dessutom skrev jag samtidigt på en bok om att odla för husbehov, vilket innebar att jag provade mig fram för att förstå.

Vilka är dina tips om man har större yta för odling och vill satsa på att bli självförsörjande på grönsaker?

Anlägg rejäla odlingsbäddar, det är grunden. Mina är cirka en meter breda och fyra meter långa, det rymmer ganska mycket mat. Jag gräver inte utan anlägger odlingsbäddar med hjälp av kartong direkt på gräsmattan, eller på ett redan befintligt grönsaksland. Där fyller jag på med finfördelade kvistar, gamla löv, trädgårdskrafs och annat organiskt material, och överst toppar jag med sållad trädgårdsjord som jag har grävt upp någonstans på tomten, eller köpt planteringsjord eller kompost på säck.

Ett annat tips är att täckodla. Det innebär att du lägger organiskt material på odlingsbädden, runt plantorna. Gräs och gamla växtrester efter skörd är toppen. Använd det du har i trädgården! Täcket ligger som ett skyddande lager som hindrar fukt från att dunsta, vilket spar bevattning. Dessutom håller det undan ogräs och omvandlas under nedbrytningen också till plantnäring.

Odlingen har gjort mig klimatmedveten på flera plan.

Hur har odlingen påverkat dina tankar kring klimatförändringarna?

Odlingen har gjort mig klimatmedveten på flera plan. Dels odlar jag ju mycket själv och behöver inte köpa grönsaker under säsongen. När jag köper handlar jag helst bara grönsaker i säsong. Fast ibland händer det att jag köper färska hallon mitt i vintern, trots att jag VET att det är korkat att köpa influgna bär som har odlats under tveksamma förhållanden.

Jag reflekterar också mer över hur vi hanterar klimatet, både i slarvköp av kläder vi inte behöver och i hur galet det är att nöjesflyga för att ”man ju måste få unna sig”. Det håller inte! I dag handlar jag gärna second hand och låter bli flygresor om de inte är absolut nödvändiga. Fast fashion har jag helt lagt av med.

Förutom en massa härliga grönsaker, vad skulle du säga att odlingen har gett dig?

Glädje, medvetenhet och en massa nya vänner.

Och slutligen, har du några tips till den stressade föräldern mitt i livet som undrar hur man överhuvudtaget får tid att odla?

Det tar tid, det är inget att sticka under stol med. Men om man lägger sig på en vettig nivå, det kan räcka med några basilikakrukor i köksfönstret och en balkonglåda med sallat, så är det inte så tidskrävande och bökigt. Testa och se vad som händer!