Vi älskar att shoppa! Svensken shoppar som om vi hade fyra jordklot. Men vad är det egentligen vi behöver? Kanske handlar det ofta om att “villhöva”? Alltså att vilja ha något, trots att vi egentligen inte behöver det.

Sett till den överkonsumtion vi har idag står lyckan inte i relation till vår materiella välfärd, och den kick vi kan uppleva när vi shoppar är oftast just för stunden. Därefter är det kanske bara ännu ett köp som satt sitt avtryck i form av utsläpp. Men, vi behöver inte sluta konsumera – i dag växer möjligheterna att köpa begagnat på ett bra och smidigt sätt, att hyra i stället för att äga och att nyttja tjänster för att förlänga hållbarheten på det vi redan har. Genom att bli mer medvetna konsumenter kan vi få in mer cirkulära beteenden i vår vardag och minska behovet av nya resurser.

Eftersom vi konsumerar mer än vad som är hållbart behöver vi få till en förändring. Att kartlägga våra egna konsumtionsmönster är en bra start! Vad skulle hända om vi saktade ner, reflekterade lite mer och sedan agerade med klimatet i åtanke? Dags att djupdyka i konsumtionsresan!

I Sverige köper vi över 15 kilo kläder och hemtextil per person varje år. Ett klädesplagg används i genomsnitt sju-åtta gånger och varje år slängs nästan åtta kilo textil i hushållssoporna. Samtidigt handlar vi ny elektronik som aldrig förr, utan att ta hand om den vi redan har. Tre av fyra svenskar har till exempel en gammal mobiltelefon hemma som de inte använder. Mellan 2009 och 2019 ökade också konsumtionen av möbler och hushållsartiklar med nästan 50 procent.

De flesta av oss är medvetna om att vi har för många prylar och att vi behöver konsumera både mindre och mer hållbart, men det är lätt att köra på i gamla hjulspår och desto svårare att ifrågasätta och ändra invanda beteenden. Så hur förändrar man sina konsumtionsmönster? En bra start kan vara att kartlägga nuläget och fundera över vad det är vi konsumerar och i vilket syfte. Det gör du lättast genom att kika i din internetbank och spåra tidigare månaders utgifter.

”Andra hand i första hand” är en bra riktlinje att ha med sig framåt. De senaste åren har andrahandsmarknaden vuxit ordentligt och att handla second hand klassas allt mer som medvetet och trendigt. I dag går det mesta att få tag på begagnat och det finns ett stort utbud både i fysiska butiker och på internet. Dessutom blir det roligare! Många som har gått över till second hand vittnar om att både deras garderob och stil har blivit roligare när de inte längre anpassar sig efter kedjornas nyhetsflöden och kortlivade kollektioner. Hittar du inte just det du söker efter på andrahandsmarknaden, fundera på om du villhöver eller om du verkligen behöver det? Lutar det åt det senare, försök att göra ett så medvetet val som möjligt hos ett företag med fokus på hållbarhet och kvalitet.

För att vårt andrahandsshoppande ska ge effekt på klimatet, gäller det att vi inte bara ser det som ett härligt nöje, utan också i så stor mån som möjligt avstår från att handla nyproducerat. I Sverige är de flesta av oss duktiga på att återvinna och skänka vidare. Myrorna får in så mycket som 20 ton textilier och 18 ton inredning om dagen. Desto sämre är vi däremot på att konsumera på andrahandsmarknaden, vilket genererar ett enormt överskott. Över 70 procent av de kläder och textilier som vi återvinner exporteras vidare från Sverige, och det senaste året har vi kunnat läsa tunga reportage om hur en stor del av kläderna vi återvinner i god tro i stället blir gigantiska sopberg i Afrika.

Hur kommer det sig att vi tycker oss behöva köpa nya kläder, heminredning och elektronik i sådana ofantliga mängder? Troligtvis är en anledning att många av dagens prylar inte är av särskilt bra kvalitet, utan producerade för att hålla en kort tid och sedan ersättas med något nytt. En annan anledning kan vara att trenderna uppdateras i en rasande fart och att vi blir lockade att hänga på. Vi matas ständigt av reklam för nya klädkollektioner, inspirerande hem och modern teknik. Ibland kan det kännas som att man ”måste” uppdatera soffan för att den har hunnit få några år på nacken, eller som att livet blir snäppet bättre av ett nytt plagg i vårens trendigaste färg.

Det är också alldeles för lätt att köpa nytt. När barnens favoritjeans fått en reva tar det några minuter att klicka hem ett par nya. Innan telefonabonnemanget har nått sitt slut kommer ett erbjudande om att förlänga och ”få” en ny telefon – fast den nuvarande endast är två år gammal och på sin höjd har någon skråma som skulle gå att fixa. Det mesta går faktiskt att laga – och det vi måste börja med att uppdatera är hur vi tänker kring våra prylar och kläder och vilket värde vi ger dem.

Först och främst bör vi tänka kvalitet i stället för kvantitet. I det långa loppet är det bättre både för miljön och plånboken att de kläder, skor och prylar vi handlar är av bra material och kvalitet och att det går att förlänga livslängden med hjälp av enkla skötselråd. Ibland är olyckan såklart framme och till sist slits saker faktiskt också ut, men som tur är går det mesta att reparera eller kanske upcykla till något helt nytt.

Skräddare, skomakare – och tekniker
Göm och glöm inte trasiga skor och kläder längst in i garderoben, utan lämna in på lagning till skickliga hantverkare! Att lämna in skor och väskor hos skomakare kan förlänga livslängden på dem med flera år. En skräddare kan både laga trasiga kläder och justera plagg i fel storlek eller passform. Har du inte tillgång till lokala hantverkare finns även onlinetjänster där man smidigt lägger sina beställningar på nätet och sedan postar det som ska lagas.

Under 2000-talet har de klassiska hantverkarna också fått sällskap av tekniska hantverkare. Innan du beställer nytt, testa att lämna in din trasiga telefon eller dator på lagning. Det finns en mängd små reparationsbutiker, men det går ofta också att laga teknik på de stora kedjorna eller via onlinetjänster.

Lappa, laga och DYI!
Uppfriska slöjdskunskaperna och gör det själv! Många är vi som har påsar hemma fyllda av barnbyxor med trasiga knän, som egentligen har väldigt mycket kvar att ge. Ta tag i påsen och börja i det lilla, ett steg i taget. Så småningom kan du göra det framför tv:n, eller så loppar du en symaskin och inreder en liten syhörna

Lagningslappar går att klippa till av andra klädesplagg, men finns också ofta att köpa i klädbutiker och på nätet. Vissa lappar är självhäftande och klistras bara på, andra stryks eller sys på. Behöver syslöjdskunskaperna uppdateras så finns det en mängd DIY-videos på Youtube där du också kan lära dig roligare tekniker som den japanska lagningstekniken Sashiko. Den ingår i visible mending-rörelsen och går ut på att själva lagningen ska synas.

Att lappa och laga har de senaste åren blivit riktigt trendigt och många studieförbund anordnar kurser i att komma i gång och ta hand om sina kläder på ett hållbart sätt.

Renovera varsamt

Under 2000-talet har renoveringstrenden verkligen slagit i taket. På tv sänds program efter program om olika typer av renoveringsprojekt, i sociala medier kan vi följa influencers som river ut felfria originalkök utan att blinka och i inredningsmagasinen ser vi bilder på perfekt stylade hem med alla detaljer på plats. För den som flyttar till nytt ses det nästan mer som regel än undantag att göra någon form av renovering för att sätta egen prägel på hemmet. Ja, det används till och med som säljargument i mäklarannonser. Och visst vill man ha det personligt och trivas i sitt hem – men det går att göra på hållbara sätt!

Även om man försöker leva så klimatsmart som möjligt så hamnar de flesta av oss till och från i presentdilemmat. Julafton närmar sig och släkten ska fira tillsammans, barnet ska på kalas och behöver ha med sig något till kompisen, och bästa vännen fyller jämnt och ska firas stort. Presenter innebär för många ett sätt att visa kärlek och uppskattning – men hur kan vi förhålla oss till detta på ett mer klimatvänligt sätt?

Som individ möts du idag av reklam nästan precis överallt – i kollektivtrafiken, i sociala medier, på mjölkpaketet och på tv och radio. I favorittv-serien är inredningsprylar snyggt utplacerade och karaktärernas märkeskläder noggrant valda. Och efter en stunds scrollande på Instagram har man garanterat ramlat över ett gäng, mer eller mindre tydliga, samarbeten mellan influencers och företag. Beroende på vem du är kan du utsättas för upp till 5 000 reklambudskap per dag! Många anpassade efter vad just du söker på, tittar på och vilka du följer i sociala medier och på internet. Reklamen lovar lycka och handlar ofta om prylar man inte visste att man behövde, till priser och snabba, smidiga köp som nästan inte går att motstå – men gör detta oss verkligen lyckliga? De flesta av oss skulle nog svara nej, men ändå är reklamfällan lätt att hamna i.

Som om reklamen i sig inte vore nog, möts vi dessutom av allt mer reklam med miljöpåståenden och hållbarhetslöften, som för den vanliga konsumenten är jättesvåra att värdera. Reklam som framställer en produkt som mer hållbar än vad den faktiskt är kallas för greenwashing, men greenwashing kan också vara en metod för att leda bort uppmärksamheten från något dåligt. Flera organisationer, däribland Fair Action arbetar aktivt mot greenwashing och varje år delar Jordens Vänner ut ett anti-pris till en organisation eller ett företag som felaktigt framställer sin verksamhet som hållbar. Om du som konsument tycker att reklamen är vilseledande eller upplevs som greenwashing går det att anmäla den till Konsumentverket eller Reklamombudsmannen.

Prylar, prylar, prylar – vi konsumerar som aldrig förr och äger fler prylar än vi egentligen behöver. Vissa saker är vi knappt medvetna om att vi äger, för ibland ser man som bekant inte skogen för alla träd. Visst behöver vi många saker för att kunna leva, men de flesta kan nog skriva under på att det lätt blir för mycket och att vissa prylar tar mer plats och tid än vad de ger nytta. För att minska vår klimatpåverkan behöver vi ändra våra vanor och vårt sätt att konsumera, samt lära oss att fundera över våra prylar. Vilka behöver vi verkligen äga, vilka kan vi vara utan, och vilka kan vi i stället hyra, låna eller dela?

Det tillkommer allt fler smarta delningstjänster på marknaden och många menar att delningsekonomi är framtiden. Det behövs dock ofta en mental förändring att inse att man inte behöver äga allt som man ibland behöver använda. Fundera över vad du verkligen behöver äga och hyr eller låna det som du inte använder så ofta, eller som du inte har starka känslor för. Eller var själv den som hyr eller lånar ut dina prylar!

Gå igenom vad du har i din garderob, i förrådet, i köket, i garaget och i badrumsskåpet. Kanske behöver du inte ha tre skruvdragare i lika storlek och kanske är det dags att göra sig av med råsaftscentrifugen som ingen använder? Har ett klädesplagg inte använts på flera år, är sannolikheten ganska liten att du plötsligt kommer börja bära det. Leksakerna som barnen tröttnat på blir perfekta till den lokala loppisen, och produkterna i badrumsskåpet som aldrig används kanske är en dröm för syskonbarnet som just flyttat hemifrån.

Att använda sig av köp- och säljgrupper är toppen och då vet man också att någon faktiskt tar emot det man rensat ut. Mycket går också att lämna till secondhand-butiker, och allt fler välsorterade alternativ dyker upp som erbjuder säljaren provision. Om det är möbler och större prylar finns ibland även möjlighet till upphämtning.

Lagarna om engångsplast blir sakta starkare och sedan 2021 är det förbjudet med engångsplastprodukter som sugrör och bestick i EU. Från januari 2024 ska även take away-mat och dryck kunna erbjudas i återanvändbara muggar och lådor. Fråga efter detta när du handlar!

Även i hemmet går det att minska engångsprodukterna. Gör en inventering och fundera över vad du använder för engångsprodukter i vardagen. Kanske kan du byta kaffefiltret mot flergångsfilter, hushållspappret och servetterna mot tvättlappar och tygservetter, plastfolien mot bivaxfolie, eller värmeljus med aluminium mot värmeljus i flergångskoppar?