Hur kan vi ta hand om oss själva och planeten samtidigt? Hur mår vi bra i en förändring och hur kan omställningen till och med få oss att må bättre?

Klimatkrisen är ett reellt hot som riskerar att skapa stor förödelse och göra stora delar av planeten obeboelig. Det är såklart både obehagligt och skrämmande och något som vi måste ta på allvar och agera på. En omställning till ett mer klimatsmart beteende och samhälle är nödvändigt för att lösa krisen. Tyvärr kommuniceras denna omställning alltför ofta som något jobbigt och krävande. Det kan handla om att vi ska sluta äta kött, sluta flyga, minska vår energiförbrukning eller i större sammanhang bekosta infrastruktur och klimatanpassa vilket kräver stora ekonomiska resurser. Det vi sällan pratar om är fördelarna och vinsterna. Faktum är att det planeten mår bra av mår också vi bra av. Ett effektivt klimatarbete kan därför vara en av de största möjligheterna som vi någonsin haft att också förbättra den globala hälsan.

Hälsa handlar även om hur vi fattar våra beslut och efter vilka värderingar vi väljer att leva. Det handlar om att våga hoppas på en ljus framtid och att satsa på en balanserad och välmående tillvaro – tillsammans. 

I Sverige är de flesta av oss väl medvetna om klimatkrisen. Undersökningar visar att vi tror på forskningen och vetenskapen som presenteras för oss och förstår att våra vanor och vår konsumtion i olika utsträckning påverkar klimatet. Många upplever en oro för hur framtiden kommer att se ut och hur den kommer att påverka oss och kommande generationer. Trots detta har vi höga utsläpp per capita. Hur kommer det sig?

Ett svar kan vara att vi redan ser oss som långt fram i omställningen. Vi uppfattar kanske att vi redan gör stora förändringar som land, som individ eller genom de sammanhang där vi verkar, t.ex. på vår arbetsplats. Ett annat rimligt svar till varför vi inte agerar i linje med vår kunskap är att vi helt enkelt inte gillar de inskränkningar en omställning innebär. Att behöva ändra våra levnadsvanor med risk för att äventyra vår livskvalitet skrämmer oss.

Å andra sidan är det jobbigt att inte leva efter sina värderingar. När vi agerar tvärtemot vårt bättre vetande eller tvärtemot hur vi uppfattar oss själva bildas det ett glapp mellan vår kunskap och vårt agerande, mellan det vi vet att vi borde göra och det vi gör. Det skaver i oss och är obekvämt.

De allra flesta av oss skulle med hög sannolikhet säga att vi bryr oss om både naturen och kommande generationer. Tittar vi på våra klimatutsläpp visar det snarare på det motsatta. Vår konsumtion och vårt levnadssätt går inte alls i linje med vad som krävs för att värna allt det där vi säger oss tycka är viktigt. Därför kan det vara klokt att faktiskt stanna upp. Fundera och reflektera över vem du vill vara och vilka värderingar du vill leva efter. 

Ibland befinner vi oss i olika sammanhang där beslut ska fattas tillsammans med andra. Familjen är ett sådant härligt sammanhang där det inte sällan är flera åsikter och värderingar som ska vägas in och tas om hand. Arbetsplatsen kan vara ett annat. Våra värderingar är viktiga för oss, och det kan kännas jobbigt att behöva kompromissa. I familjen kan det vara bra att lyfta sina värderingar på ett empatiskt sätt, tillsammans. Kanske förändras de också med tiden?

På arbetsplatsen finns också värderingar, även om dessa kanske lyfts i olika stor utsträckning. Har man en tydlig uppfattning om vilka värderingar som gäller internt och externt blir det också lättare att ifrågasätta eller motivera ett arbetssätt.

När vi möts av larmrapporter om extremväder, smältande isar, höga utsläpp och kurvor som pekar i helt fel riktning är det lätt att känna sig nedslagen, frustrerad eller rädd. Går det ens att tro på framtiden? Hur håller vi hoppet vid liv och hur kan hoppet hjälpa oss i vår omställning? 

Vi står inför vår tids största utmaning. Klimatkrisen hotar hela vår existens och vi kan inte blunda eller stoppa huvudet i sanden. Men för att orka med de förändringar som krävs måste vi känna hopp och också använda detta hopp som verktyg i omställningen. Viktigt att tänka på är också att oro för klimatet i sig inte är farligt, utan en helt rimlig reaktion på vad vi ser. Använd därför oron till något konstruktivt genom att agera!

Idag oroar sig många unga för klimatet och enligt vår årliga undersökning Barn och unga om klimatet från 2022 uppger endast 4 av 10 att man känner hopp om att vi ska kunna lösa klimatutmaningarna på ett bra sätt. En växande befolkning där hoppet minskar är en otroligt oroväckande utveckling och något vi bör ta på största allvar. I undersökningen svarar också en ökad andel att politiker bär det största ansvaret för att lösa klimatutmaningar. När styrande makthavare och politiker inte agerar i linje med vad som krävs är det därför naturligt att känna oro.

Barn vet idag mycket om klimatet och är också duktiga på att söka information. Skolan är en viktig plattform för detta men i takt med att internetanvändningen kryper nedåt i åldrarna öppnar sig också möjligheten och tillgängligheten till ett brett utbud av nyheter. Att läsa om klimatkatastrofer i form av översvämningar, torka, skogsbränder med mera och samtidigt höra om hur utsläppen ökar till följd av mänsklig aktivitet kan vara en anledning till att hoppet bland unga minskar. Det är därför viktigt att vi som vuxna finns där och kan ge barnen en nyanserad bild av verkligheten, kan hjälpa till att hantera känslorna och att vi pratar med barnen om klimatet. Tips på hur du gör det kan du få i vår guide och digitala utbildning Klimatsnack – prata med barn om klimatet.

Hopp är ett verb – någonting som skapas när vi agerar. Det innebär också att hoppet inte kommer automatiskt, utan precis som Greta säger är hoppet någonting som måste förtjänas. Vi behöver se att klimatfrågan tas på allvar och får ta plats i den politiska debatten, på arbetsplatsen och i vår vardag. Det betyder att vi alla kan vara med och bidra till att skapa hoppfullhet, genom att vara aktiva och agera tillsammans för att skapa förändring. Det kan du läsa mer om i avsnittet Växla upp ditt engagemang.

“Jag är övertygad om att den dag tillräckligt många väljer att agera kommer vi passera sociala tröskelpunkter och sätta i gång kedjereaktioner som omedelbart kommer verka till vår fördel. Möjligheterna som följer är oändliga”.

– Greta Thunberg

IPCC var tydliga i sin senaste rapport. Den globala medeltemperaturen och risken för extremväder ökar på grund av mänsklig aktivitet. Det är alltså vi själva som driver på klimatförändringarna och ökar det allvarliga läget. Det betyder också att vi har makten och möjligheten att påverka för en förändring – du, jag och vi tillsammans!  

En sak är viktig att ha med sig: Det är inte kört och varje tiondels grad spelar roll. Det finns idag många innovativa företag och möjliga alternativ som jobbar för att öka klimatambitionen – både vad gäller utsläppsminskning och klimatanpassning. De beslut och åtgärder som vidtas de närmsta åren är avgörande för kommande generationers framtid. Så våga hoppas på en klimatsmart framtid – och se till att bli en del av vägen dit!

Våra moderna liv är ofta fyllda med överlappande scheman, digitala skärmar och en ständig ström av notiser och information. I en vardag där vi ständigt är uppkopplade kan det vara lätt att glömma bort värdet av naturen som vi har runt omkring oss.

När vi kliver ut från våra betongdjungler och in i grönskan får vi frisk luft och möjlighet att känna solstrålar mot huden. Dessutom ger det oss många gånger en naturlig avkoppling och kanske en fin påminnelse om att vi är en del av något större.

Att bo och vistas i områden med stor växtlighet har positiv inverkan på vår hälsa. Stress och mental ohälsa minskar, men även risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och typ 2-diabetes. Barn som föds och växer upp i växtrika miljöer löper mindre risk för övervikt och att leka vid platser med mycket grönska har visat sig ha positiv effekt på den psykiska, fysiska och motoriska utvecklingen. Även koncentrationsförmågan ökar till följd av vistelse i naturen. 

Idag bor 85% av Sveriges befolkning i städer. Det är därför viktigt att grönskan får ta plats även i stadsmiljön och att man säkerställer att grönområden inte bortprioriteras när städerna och bostäder förtätas. Närheten till naturen har stor betydelse för hur regelbundet vi nyttjar den, och det bästa är såklart om vi når den runt husknuten. Det behöver alltså inte vara ett stort naturreservat eller en vidsträckt skärgård utan kanske en park, en lummig innergård eller en lekplats med träd, buskar och planteringar.

Det moderna stillasittande arbetslivet gör att vi många gånger kan ha svårt att få till den där stunden i naturen. Ändå vet vi att vi brukar må gott av det när vi väl kommer ut. När under din dag kan du möjliggöra en stunds frisk luft? Är det genom att ta cykeln eller gå hela eller delar av sträckan till jobbet? Att ta ett möte under en promenad istället för framför datorn, eller kvällspromenader tillsammans med familjen? Fundera över när det passar dig bäst, en liten stund om dagen räcker!

Barn som vistas mycket i naturen är mer benägna att skydda den i framtiden. Det kommer med största sannolikhet behövas många planetskötare framöver och barn är ofta duktiga på att anta uppdraget och både rädda små insekter och plocka upp skräp. När det uppstår en relation till naturen redan i tidig ålder blir det mer naturligt att nyttja den till aktivitet och återhämtning även som vuxen. De flesta vuxna som regelbundet vistas i naturen uppger att man grundlade sitt naturintresse som barn. Hur var det för dig? Kan du se en koppling mellan din barndom och din relation till naturen idag? 

Har du någon gång hört uttrycket “ensam är stark”? Släng det åt sidan i så fall för det stämmer faktiskt inte alls.

Som människor har vi ett stort behov av gemenskap och att tillhöra ett sammanhang. Det är tur att vi fungerar på det viset eftersom det på många sätt är avgörande för vår överlevnad. Dags att se över vårt nätverk!

Var och en av oss är varje dag en del av olika sammanhang. Kanske i en familj, med bekanta och vänner, på jobbet eller som en del av samhället. Vi påverkar och påverkas av varandra och formar på så sätt normer. Ibland kan vi känna oss ensamma i våra sammanhang. Det kan bero på att vi rört oss ifrån gruppen, kanske på grund av nya insikter eller värderingar. Klimatet kan vara en fråga som påverkar oss mycket, men där vi inte känner att vi får med oss övriga. Vår delaktighet i kollektivet är och har alltid varit viktigt för vår mänskliga överlevnad och när vi riskerar att hamna utanför gruppen blir det obehagligt. Eftersom dessa känslor ofta ligger närmare och är mer konkreta än oron för klimatet gör det att vi prioriterar att passa in snarare än att ifrågasätta – även om det innebär beteenden som går emot våra värderingar. När dessa situationer uppstår behöver vi utmana oss i att försöka förändra där vi står och verkar och se på oss själva som en påverkanskraft. Vi behöver också se till att hitta andra som delar våra värderingar och som puffar oss i rätt riktning!

Låt oss föreställa oss att vi varje dag vandrar omkring som uppladdningsbara batterier. Alla människor vi möter och alla sammanhang vi befinner oss i påverkar vår laddning på olika sätt. En del drar batteri och en del laddar oss. Hur ser ditt batteri ut efter en dag? Är känslan att du är totalt urladdad eller brukar det kännas som att du har kraft kvar? Lite såhär fungerar vi socialt. Vi tar, ger och får energi från varandra och från det vi har omkring oss, men vi reflekterar kanske inte så mycket över det.

Vad ger dig energi? Vilka vänner, möten och platser kan fylla på just ditt batteri? Försök att omge dig med detta och få in en rimlig dos varje dag. Kanske innebär det att du behöver ringa någon, ta en promenad vid havet eller se över din arbetssituation. Bara du själv kan göra skillnad och det bästa av allt är att det smittar. När du mår bra och har energi är det större chans att du bidrar till att fylla på andras batterier.

Ibland behöver man förhålla sig till andra människor trots att man inte delar värderingar eller åsikter i klimatfrågan. Kanske delar man något annat som gör att relationen behöver fungera, till exempel arbetsplats eller gener. Ett förhållningssätt är såklart att inte beröra ämnet men det kan också vara värt att utmana oss i att faktiskt prata klimat trots olika åsikter. Faktum är att sådana samtal kan komma att bli riktigt bra.

Att vara en del av ett större sammanhang är viktigt för oss och gör att vi lättare kan kanalisera vår oro och omvandla den till ett agerande. Idag finns det flera plattformar att utforska för att knyta nya kontakter. Att gå med i en Facebookgrupp eller ideell organisation kräver ofta inte så mycket tid. Vill du nätverka i ditt område kan det vara en idé att bjuda in till klädbytardag eller gå samman för att plocka skräp tillsammans. Har du lite mer tid kan det vara givande att läsa en kortare kurs eller gå med i en studiecirkel. När vi krokar arm med andra får vi större chans att påverka och att se resultaten av gemensamma ansträngningar stärker oss som individ och grupp.

Det är lätt att känna både stress och oro för klimatet. Att känna oro är en rimlig reaktion på ett reellt och ständigt närvarande hot. Rädsla och oro kan hjälpa oss i vår omställning men det kan också paralysera oss eller få oss att må dåligt. För att orka omvandla vår oro till ett agerande behöver vi se till att ta hand om oss själva på vägen.

Iki-vadå? Ikigai är ett japanskt ord som direkt översatt betyder “värdet med att leva”. Det handlar om att hitta den perfekta balansen mellan det vi älskar att göra, det vi är bra på, det som världen behöver och det som vi kan få betalt för. När dessa fyra element kombineras, hittar du din ikigai – din unika anledning att känna glädje och mening i livet. I Japan används det som ett ganska vardagligt ord och handlar inte om att förändra världen utan mer om närvaron av meningsfulla aktiviteter och upplevelser i vardagen. Att ha framtidstro och vilja utvecklas men också njuta av resan dit och livet här och nu.

För att hitta sitt ikigai krävs tid och självreflektion men processen i sig kan vara väldigt givande. Det är också något som kan förändras över tid. Fyra viktiga områden hjälper oss att identifiera vårt ikigai är:

Digitaliseringen har bidragit till en mängd smarta lösningar som underlättar för oss, inte minst i vår omställning. Vi kan ta del av smarta appar som möjliggör digitala möten, som ger oss koll på vår energiförbrukning och tillhandahåller ett ökat utbud på andrahandsmarknaden. Dessutom nås vi av information och nyheter dygnet runt. “Pausar” du genom att ta upp mobilen är du långt ifrån ensam. Att scrolla i våra sociala kanaler eller ströläsa nyheter och mail är lätt hänt med mobilen ständigt närvarande. 

Skärmtid är något de flesta av oss tampas med. Både vår egen och våra barns. Tyvärr är algoritmerna emot oss och vill hålla oss kvar – en swipe, en scroll och ett klick till. Men vad skulle hända om du drog ner på din digitala närvaro och istället tillät dig lite frånvaro? Att ta barnen i handen och kliva in i deras värld för en liten stund blir ett större avbrott och stärker också relationen. Barn har en otrolig förmåga att leva i nuet och kan därför hjälpa oss med naturliga pauser. Se till att få en liten skärmfri stund varje dag där barnen visar vägen och bestämmer aktivitet. En kvart kan räcka!