Maten

Fredagstacos, snabbmakaroner innan träningen eller oändlig mängd pannkakor? Mat är en stor del av familjelivet och bidrar både till livsviktig näring och härlig gemenskap.Vi planerar, handlar, lagar och äter. Maten ska vara näringsrik, klimatsmart och samtidigt helst gillas av alla runt matbordet. Olika familjemedlemmar har troligen både skilda preferenser, behov och förväntningar på hur en måltid ska se ut och smaka och det är inte alltid lätt att få ihop matpusslet i vardagen.

I maten finns också tradition och en vana – de flesta av oss äter faktiskt inte fler än 12–14 maträtter, som upprepas om och om igen. Vi vet att vanor är svåra att bryta, men nu är det dags att testa nya vägar och förflytta oss till en mer hållbar livsstil. Eftersom maten står för en tredjedel av hushållens påverkan är förändringar i kosten också ett av de snabbaste sätten att minska vår klimatpåverkan. Men hur kan vi göra bra val i affären och få till näringsrik god mat, som inte är ”blä” och svinnas bort? Hur äter man klimatsmart som familj? Vi tror vi har knepen!

Vi river av plåstret direkt och säger det som behöver bli sagt: Vi behöver äta mindre kött! Anledningarna är flera och klimatavtrycket från köttet varierar beroende på djur och uppfödningsmetod, men det är helt enkelt inte hållbart att konsumera den mängd animaliska produkter vi gör idag – varken för klimatet eller för kroppen. I Sverige äter vi ca 84 kilo kött per person och år, vilket är dubbelt så mycket som det globala genomsnittet. Enligt Nordiska näringsrekommendationerna bör den siffran ligga på cirka 18 kilo, motsvarande 350 gram per vecka (Med kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt). Men vad är det som är så dåligt med köttet egentligen?

Att äta mer mat från växtriket är faktiskt något av det viktigaste vi som individer kan göra för att minska vår klimatpåverkan. Faktum är att en vegetarisk maträtt i genomsnitt har hälften så stor klimatpåverkan som en kötträtt och för ett veganskt alternativ är skillnaden ännu större. Vi behöver inte bli vegetarianer eller veganer, men vi behöver få in fler vegorätter i vardagen!

Vi är nog många som vuxit upp med en tallriksmodell bestående av kolhydrater, fibrer och protein. Ofta i form av potatis eller ris, kött eller fisk och grönsaker som ett måste. Men hur kan man tänka klimatsmart och ändå få ihop bra näring? Behöver inte barn som växer kött, fisk och mjölk?

Ofta ifrågasätts om vegetarisk och vegansk kost är tillräckligt proteinrikt. Enligt Livsmedelsverket kompletterar aminosyrorna (proteinets byggstenar) i vegetabiliska livsmedel varandra och så länge du äter varierat och får till en bra balans mellan olika näringsämnen är den vegetariska och veganska kosten fullt tillräcklig. Näringsrika alternativ till kött är till exempel bönor, kikärter, linser eller tofu samt nötter och frön. De ger både järn, protein och andra viktiga näringsämnen.

För barn som växer är det extra viktigt med en varierad och näringsrik kost. Detta gäller oavsett om man äter vegetariskt eller inte. Har du små barn kan det vara bra att ta kontakt med BVC för frågor kopplat till just ditt barns matintag.

Som småbarnsförälder har man långt ifrån all tid i världen. Och att lägga om kosten och utmana kräsna munnar med nya smaker en tisdagsmiddag kanske inte alltid är så lätt. Vi får helt enkelt utmana oss i den mån vi mäktar med.

Att byta ut till mer växtbaserat behöver inte innebära att helt hoppa den snabba falukorven eller den efterlängtade fredagstacosen. Men ett tips kan vara att börja smyga in grönsaker eller vegetariska alternativ där det inte märks, som morötter i köttfärssåsen eller vegofärs i lasagnen. Genom att krydda som vanligt och servera med välbekanta tillbehör blir steget inte lika stort. Något som också är bra att ha med sig är att ett barn i genomsnitt behöver smaka på något upp till 20(!) gånger innan smaken blir bekant. Ge inte upp!

Även om vegetarisk och vegansk kost är bra bör vi se upp med några livsmedel. Ost har, precis som kött, ett högt utsläpp per kilo, eftersom det också kommer från idisslande djur. Det betyder att om vi byter ut all typ av kött mot ost är det inte säkert att klimatavtrycket blir speciellt mycket lägre. En del livsmedel som nötter, ris, choklad och bananer kräver stora mängder vatten för att kunna odlas. Avokado är till exempel en riktig vattenbov och för att odla ett kilo avokado krävs hela tio badkar med vatten – dessutom odlas det också i länder som kan ha begränsad tillgång till färskvatten.

Nu för tiden är vi vana vid att alla livsmedel finns tillgängliga oavsett vilken tid på året det är. Vi kan äta färskpotatis på julbordet och jordgubbar i februari. Men när blev det så egentligen? Har vårt medvetande kring säsongens råvaror minskat i takt med att utbudet i affären ökat?

Frukt och grönsaker trivs olika bra under olika tider på året och det finns många fördelar med att välja efter säsong. Utsläppen minskar avsevärt på grund av kortare transporter och mindre krävande odling, och ett större utbud gör att mat i säsong ofta är ett billigare alternativ. Sist, men verkligen inte minst, blir det faktiskt lite roligare att laga mat när man utmanas i att variera sig. Låt därför kalendern bestämma när du planerar!

Smaken och kvaliteten är två anledningar. Faktum är att en grönsak förlorar både smak och näring så fort den skördats. Detta beror på att mognadsprocessen fortsätter även efter skörd och då tar grönsaken istället näringen av sitt eget näringsinnehåll – det som du vill ta del av. En tomat som får mogna i sin takt på plantan är så mycket godare och mer smakrik än en tomat som eftermognat nerpackad i en lång transport. Och visst är det skillnad på svenska jordgubbar vid skolavslutningen och dom bleka jordgubbar som finns i affären vid nyår?

Exotisk mat från andra sidan jorden kräver också långa transporter. Dessa är varken skonsamma mot miljön eller mot själva råvaran, som inte sällan stöts, kläms och kanske till och med blir oätbar på vägen. Mat i säsong kan däremot nå oss konsumenter snabbare, vilket märks på både kvalitet och hållbarhet. Hur maten odlas spelar också in. Att använda stora växthus kan i vissa fall vara effektivt, men det kräver också stora energiresurser och alltför ofta värms växthusen upp med fossila bränslen.

Låt säsongens råvaror stå i fokus och prova dig fram bland nya spännande recept, eller nya sätt att tillaga en råvara på. En bra tumregel att ha med sig är att också att främst välja grönsaker och frukter från Sverige. I andra hand från Nordeuropa och i tredje hand från Sydeuropa.

Det produceras mat för att mätta hela jordens befolkning och ändå går en av nio och lägger sig hungrig. Så kan vi inte ha det!

Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar slängs. Varje år slängs 33 kg ätbar mat och dryck per person i Sverige. Det som oftast slängs är grönsaker, frukt, bröd, matrester samt kaffe, te och mejeriprodukter och den största delen matsvinn uppstår i hushållen. Det gör att vi alla kan bidra till förändring.

Att minska matsvinnet gäller inte bara för oss i Sverige. Det är ett viktigt bidrag för klimatet globalt eftersom matsvinnet beräknas stå för 8-10% av världens utsläpp. Därför har FN som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet och minska förluster i hela livsmedelskedjan. Eftersom mat kräver enorma resurser i form av produktion, transport, förvaring och kapital är det ett enormt slöseri att inte äta upp.

En bra tumregel att införa är att alltid äta upp det man tar för sig och att ha bra koll på vad man har hemma. Till en början innebär det kanske att lägga upp hälften så mycket på tallriken, för att istället ta en portion till. Spara det som blir över och äta resterna till lunchen dagen efter, eller varför inte som buffé några dagar senare – hur festligt är det inte att servera flera rätter att plocka av!? Att utgå från vad som finns i kylskåpet när veckans middagar ska planeras är också viktigt för att inte behöva slänga matvaror som blivit dåliga eller stå där med flera halvfulla burkar. I det långa loppet vinner vi faktiskt både tid och pengar på att äta upp!

Idag är vi i Sverige endast självförsörjande på spannmål, morötter och socker. Vår stora livsmedelsimport gör oss beroende av omvärlden och därmed också sårbara i en allt mer föränderlig värld. Behöver vi verkligen frakta mat från andra sidan jorden, eller kan vi ändra våra beteenden och äta mer närodlat och i säsong? Och vilken del av matens resa kan vi själva påverka med våra val?

För att fylla våra butikshyllor och magar behöver maten ofta transporteras en lång väg. Matens resa till tallriken kan se olika ut och därmed också påverka klimatet olika mycket. En del livsmedelsproduktion kräver ett varmare klimat, men många gånger fraktas mat som vi faktiskt skulle kunna odla själva. Genom att äta mat i säsong kan vi dessutom minska onödiga transporter. Ta därför för vana att slänga ett öga på ursprungsland när du handlar och försök att hitta mat från Sverige eller Europa.

Matens transport till butik har förhållandevis liten betydelse för livsmedlets totala klimatavtryck. Det beror på att man ofta använder båt, lastbil eller tåg och fraktar stora mängder samtidigt, vilket ger en liten påverkan per produkt. Flygfrakt är däremot något vi bör undvika och även om det inte står utskrivet finns en grundregel: Ömtåliga frukter, grönsaker och bär från fjärran länder transporteras ofta med flyg. Det beror på att de reser långt, väger lite och snabbt blir dåliga. Välj istället från frysdisken eller invänta sommaren!

Något som vi behöver fundera över är hur vi själva tar oss till affären. Många gånger är detta nämligen den delen i transportkedjan som släpper ut allra mest koldioxid och det är alltså här vi kan göra störst skillnad. Går det att ta cykeln? Samåka med grannar för en storhandling, eller ta det i anslutning till en redan planerad resa? Det krävs kanske lite mer planering, men faktum är att närmare 80% av befolkningen har tillgång till en livsmedelsbutik inom 1,5 kilometer.