Klimatkompass

Pengarna

Att de rikaste 10 procenten släpper ut lika mycket som resten av alla människor på jorden är inte rimligt. Mer pengar innebär oftast en smutsigare livsstil – för att det ger oss råd att konsumera mer. Därför är det viktigt att se över vad vi direkt och indirekt gör med de pengar som vi tjänar, sparar och spenderar?

Pengarna

Redan tidigt lär vi våra barn att jobba för att tjäna pengar – månadspengen tjänas in om det hjälps till hemma och vi påminner om att mamma eller pappa måste jobba för att vi ska ha råd med ditten och datten. Samtidigt lär vi dem också att spara – till lördagsgodiset, den åtråvärda leksaken eller för framtiden. Pengar är centralt i dagens samhälle och det spelar också en stor roll i klimatfrågan.

Har du koll på hur du dina pengar påverkar klimatet? Genom att se över både hur du spenderar och sparar dina pengar kan du göra stor nytta för framtiden och få mer pengar över här och nu. Pengar som kan användas till att ”köpa” dig mer tid, bättre hälsa eller hållbara upplevelser. Eftersom vi ofta sparar för framtiden är det rimligt att se till att pengarna ger förutsättningar för en hållbar framtid. Det är värt att komma ihåg att utan en fungerande planet så är tyvärr pengarna inte värda speciellt mycket.

Spara hållbart

Sparande är egentligen uppskjuten konsumtion och när vi undviker att konsumera minskar vi generellt vårt klimatavtryck. Så borde vi inte spara mer och konsumera mindre?

Nja, riktigt så enkelt är det inte. Eftersom större delen av våra sparpengar ligger hos banker, i fonder eller försäkringsbolag jobbar de hela tiden och lånas ut av banken till olika investeringar. Dessvärre är inte alltid dessa investeringar förenade med klimatnytta. Många miljarder har investerats och investeras fortfarande i bolag som inte alls bidrar till den bättre framtid som du sparar för – utan skapar med sina höga klimatutsläpp snarare betydligt sämre förutsättningar.

Tips för hållbart sparande

Ifrågasätt och ställ krav på de bolag som hanterar dina pengar – både sparande, pension och försäkringar. Fråga vad dina pengar investeras i, hur hållbara dessa investeringar i och hur du kan styra pengarna mot mer hållbara alternativ. För att säkerställa att din bank inte investerar i till exempel skövling av regnskog, vapenhandel, fossilbolag, barnarbete eller andra ohållbara marknader kan du ta del av en granskning som Fair finance guide gör varje år. Där är det också enkelt att ta kontakt med din bank, utifrån ett färdigt formulär, för att ställa krav på förbättring. Och sker inte någon förändring, kanske det är dags att byta bank – ett sätt att använda din konsumentmakt för att påverka.

Spara för en hållbar framtid

Vad sparar du till? Är det för framtida konsumtion eller för att förverkliga drömmar? Vi kommer alltid att behöva en viss del konsumtion, som att byta ut vitvaror som går sönder, eller kanske för att någon gång kunna investera i solceller på hustaket. Här kan sparandet vara viktigt för att möjliggöra just hållbar konsumtion. Satsa på kvalitet och lång livslängd – ibland dyrare vid själva köpet, men ofta billigare i längden. 

Att spara för att förverkliga drömmar kan innebära både upplevelser, möjliggöra fritidsintressen eller att kunna finansiera mindre jobb och mer tid för familjen. Vad drömmer du om?

99 117 timmar

Så många timmar jobbar vi i genomsnitt under vår livsstid.

Pension

Att kolla sin premiepensionsfond är ett aktivt och viktigt val man kan göra. På pensionsmyndigheten.se går det att filtrera fonder och välja bort de som investerar i ohållbara branscher.

Vi frågar Söderberg & Partners om sparande

Tillsammans med våra följare har vi ställt frågor till Frida Wärvik, hållbarhetsanalytiker på Söderberg & Partners, om hållbart sparande. Hur ska man tänka? Och hur vet man vad som är hållbart och inte? Läs alla frågor och svar nedan. Har du fler frågor? Mejla oss på hej@varabarnsklimat.se så kanske din fråga blir nästa som besvaras.

Att ta hänsyn till hållbarhet (miljömässiga, sociala och ekonomiska/ägarstyrningsfrågor) i investeringar innebär att ta hänsyn till hållbarhetsrisker och möjligheter i dina investeringar.

Hållbarhetsrisker är risker kopplat till hållbarhet som till exempel minskad tillgång till rent vatten, något som är viktigt för många industrier, eller ostabilt väder som kan påverka jordbruk negativt. Det är även bolag som inte tar tillräcklig hänsyn till sina anställdas villkor och säkerhet, eller komplexa leverantörskedjor där till exempel leverantörer bryter mot mänskliga rättigheter eller använder barnarbete. Dessa bolag löper en större risk, vilket kan påverka bolagens avkastning negativt.

Möjligheter kopplat till hållbarhet är bolag som tjänar på den omställning som sker i samhället. Det kan exempelvis vara olika bolag inom förnyelsebar energi, bolag som erbjuder klimatanpassade åtgärder som värmepumpar och solceller, eller bolag som är extra duktiga på att ta hänsyn till jämställdhet.

Det finns ingen konkret definition för hållbara pensionsbolag. Man kan studera de
fonder eller den traditionella försäkring som erbjuds hos pensionsbolagen för att själv
försöka jämföra.

Vi på Söderberg & Partners genomför årligen analyser av svenska pensionsbolag (som relaterar till traditionell pensionsförsäkring utan fonder, ofta med någon form av lägsta garanti och ränta på försäkringen) och fondförsäkringsbolag. Dessa är en bra guide för att se vilka bolag som tar bäst hänsyn till hållbarhet utifrån flera parametrar.

Att tänka på hållbarhet är ett sätt att använda pensionssparandet och din makt som konsument för att driva utvecklingen mot en mer hållbar kapitalförvaltning, vilket innebär att pensions- och försäkringsbolagen tar hänsyn till miljö-, sociala och bolagsstyrningsfaktorer. Pensionssparandet är en stor del av det kapital som finns på världens börser och det innebär även makt och påverkansmöjligheter.

De bolag som är bäst på att ta hänsyn till hållbarhet vid investeringar, påverkar sina investeringar att bli än mer hållbara, samarbetar med andra för en mer hållbar kapitalmarknad och underlättar för sparare att göra medvetna val, är de som blir ”gröna” i våra analyser.

Det är en vanlig missuppfattning att hållbara investeringar inte kan ge lika bra avkastning som traditionella investeringar. Faktum är att det finns flera studier som visar att hållbara investeringar kan ge lika god eller till och med bättre avkastning än traditionella investeringar.

Några andra finansiella möjligheter med hållbara företag är:

  • Långsiktig lönsamhet. Hållbara företag kan vara mer långsiktigt lönsamma eftersom de ofta tar hänsyn till risker som traditionella företag inte gör. De kan vara bättre rustade att hantera klimatrelaterade utmaningar och samhällsfrågor.
  • Marknadschanser. Hållbarhetslösningar och produkter som ren energi, hållbara transporter och gröna teknologier har potential att växa och skapa nya marknader och affärsmöjligheter.
  • Bättre relationer med intressenter. Företag som tar hållbarhet på allvar kan ha bättre relationer med sina intressenter, inklusive kunder, investerare och anställda. Det kan leda till ökad lojalitet och förtroende.
  • Positivt rykte. Företag som framgångsrikt integrerar hållbarhet i sin verksamhet kan dra nytta av ett positivt rykte, vilket kan öka deras konkurrenskraft och förmåga att attrahera investeringar, kunder och medarbetare.

Observera att alla investeringar alltid innebär en risk och man bör alltid se över sin riskspridning så man inte placerar allt sitt kapital i samma typ av tillgångar. Är du osäker, ta hjälp av en rådgivare.

För att öka andelen hållbara investeringar, främja långsiktighet och göra det tydligare vad som faktiskt är hållbart eller inte har EU lanserat en handlingsplan för hållbara finanser. Förenklat kan man säga att man ser om fonderna är kategoriserade som artikel 9 (och därmed har hållbara investeringar som mål), artikel 8 (främjar hållbarhet) eller annat. Detta går ofta att filtrera på hos de flesta sparplattformar.

Är man väldigt intresserad av att förstå hur en fond jobbar med hållbarhet så är de som kategoriseras som artikel 8 eller artikel 9 skyldiga att beskriva på vilket sätt de integrerar hållbarhet i fondernas informationsbroschyrer. Detsamma gäller för traditionella pensionsförsäkringar, då framgår information om hållbarhetsintegreringen i produkternas förköpsinformation.

Det finns såklart alltid en risk att du missar en potentiell avkastning som kan komma från de bolagen eller branschen som du väljer bort. I vissa tidsperioder går exempelvis en viss typ av tillgångar bättre än andra. Något som även kan vara bra att vara medveten om är att om du säljer av dina aktier så är det istället någon annan som köper dem och blir ägare. Därför kan ett alternativ vara att antingen själv vara en aktiv ägare och försöka påverka bolagen i rätt riktning genom exempelvis bolagsstämmor.

Ett annat alternativ är att låta en större förvaltare, som exempelvis en fondförvaltare, förvalta kapitalet åt dig. Ett fondbolag kan antingen själva eller tillsammans med andra fondbolag trycka på bolag och branscher till att bli mer hållbara. Forskning visar att störst effekt på hållbarhet uppnås genom påverkan på bolag och tjänster och inte genom att undvika dessa investeringar. Att vara en aktiv ägare är mest effektivt.

Frida Wärvik
Frida WärvikHållbarhetsanalytiker
I sitt jobb som hållbarhetsanalytiker jobbar Frida dagligen med att analysera hållbarhet i fonder, fond- och pensionsförsäkringar samt sakförsäkringar. Som tidigare finansiell rådgivare ser hon värde i att sprida kunskap om hållbara investeringar och vad som ger reell effekt på hållbarhetsfaktorer.

Koll på pengarna

Som småbarnsfamilj kan ekonomin lätt bli ansträngd. Vardagsutgifterna äts upp av resurserna som kanske också minskat avsevärt på grund av föräldraledighet eller vabbande. Vårt samhälle är också uppbyggt på konsumtion och barnens alla behov och önskemål blir ofta en kostsam post i en sisådär 20 år.

Samtidigt är det också så att ju mer pengar vi har, desto mer tenderar vi att släppa ut. Det är därför viktigt att fundera över sina tillgångar och hur de används, så att det hjälper snarare än stjälper i omställningen.

Hur ser inkomster och utgifter ut i din familj? Var nånstans läcker det mest? Och vilka pengar omvandlas till störst utsläpp? Dags att få koll på pengarna!

Börja med att inventera ekonomin utifrån nuläget. Vad finns det för flöden in i kassan? Oftast är det kanske inkomst i form av lön och barnbidrag men kanske finns det även andra, passiva inkomster. Har du ett extra rum eller en sommarstuga att hyra kan du också få ett extra tillskott under några månader och samtidigt hjälpa någon som är i behov av boende. En annan idé kan vara att hyra ut prylar du inte använder. En takbox, skidutrustning eller kanske verktyg?

Fundera också över utgifterna och vart pengarna tar vägen. För att det ska vara långsiktigt hållbart behöver det såklart gå jämnt upp med inkomsterna och dessutom gärna ge lite pengar över till buffert och sparande. Vad lägger er familj pengarna på? Är det mat, hyra, el, aktiviteter, sparande, nöjen, drivmedel restaurangbesök eller kläder? En del utgifter är såklart ofrånkomliga men kanske finns det ett visst spelutrymme att bolla med. Något oväntat som sticker iväg i ökade kostnader?

 

När alla inkomster och utgifter är kartlagda är det dags att planera framåt! Vilka förbättringar vill och kan vi åstadkomma? Det kan handla om allt från att investera i trädgården för att kunna odla mer, installera solceller på taket eller kanske tilläggsisolera? En god idé är att fundera över vad pengarna ska gå till både på kort och lång sikt och sen göra en budget. Det behöver inte vara krångligt och det blir ett bra verktyg för att senare kunna testa sig fram och se var det går att göra skillnad.

Via Konsumentverket kan du enkelt fylla i inkomster och utgifter och skapa dig en bra överblick.

Dags att följa budget! För att ställa om ekonomin krävs det också att man ändrar beteenden. Ett par mysiga tofflor kan göra att det känns lättare att sänka inomhustemperaturen. En smarrig buffé av rester några dagar i veckan kan dra ner på matkostnaderna och att ta cykeln istället för bilen kan ge både hälsovinster och pengar över. Utmana er till att våga prova nya beteenden tillsammans!

Det är bra om hela familjen är med på banan och att man tar sig tid att prata om pengar även med små barn. Det kan handla om att förhandla om månadspeng, eller diskutera hur många aktiviteter som är rimligt. Involvera barnen och fråga vad de tycker är viktigt. Hanterar de egna pengar kanske de kan göra en egen, mindre budget. Det skapar förståelse för vart pengarna tar vägen och att det går att få olika mycket för dem beroende på om man köper nytt eller begagnat.

En budget ska vara levande så avsätt lite tid varje månad för att reflektera och utvärdera!

Hushålla

Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Ekonomi handlar alltså om att hushålla med resurser och att ta tillvara på det som redan finns. Gör vi det kommer både pengarna och planeten att räcka längre. Vi bör också se till att våra pengar används till rätt saker, och att vår konsumtion ligger inom vår och planetens budget.

1 tons-budgeten

Vi behöver komma ner till max ett ton växthusgasutsläpp per person och år. Gör vi det kan vi uppnå Parisavtalets mål om att hålla den globala medeltemperaturen väl under två grader, helst 1,5 grader. Idag ligger vi i Sverige på hela 8 ton per person och år. Vi behöver inte vara ekonomer för att inse att budgeten inte går ihop. Faktum är att redan i april beräknas vi i Sverige nå det som brukar kallas för Overshoot Day, det vill säga dagen då vi har använt upp jordens årliga resurser. För det handlar om planetens budget och just nu lever vi på kredit större delen av året – en kredit som vi inte har planer på att betala av.

Att leva inom 1 tons-budgeten är en utmaning, framför allt utan att det sker större samhällsförändringar. Av våra 8 ton kommer cirka 60% från hushållens konsumtion. Resterande 40% kommer från offentlig konsumtion (till exempel varor och tjänster som skolor, sjukhus och myndigheter köper in) och investeringar (till exempel köp av fastigheter, maskiner och värdeföremål). 

Men, eftersom du kan påverka nästan två tredjedelar av utsläppen är det klokt att reflektera över var familjens utsläpp sticker iväg. För att få lite bättre koll kan du uppskatta utsläppen med hjälp av en  klimatkalkylator.

Olika typer av utsläpp

Konsumtionsbaserade utsläpp inkluderar alla utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige, oavsett var de produceras och var utsläppen sker. Det är ett viktigt mått för ett land som Sverige, eftersom mycket av det vi använder importeras. För att följa upp klimatmålen används territoriella utsläpp – de som sker inom Sveriges gränser – vilket alltså inte ger hela bilden av vår påverkan.

BNP – Ett trubbigt verktyg som bygger på en ohållbar tillväxt

Vi har länge mätt vår ekonomiska tillväxt i BNP (Bruttonationalprodukt), som är ett marknadsvärde på ett lands sammanlagda produktion av varor och tjänster under ett år. Det innebär att ju mer vi producerar jämfört med föregående år, desto större tillväxt har vi som land. Men är produktionsökning verkligen det bästa sättet att mäta utveckling? Att konsumera oss ur klimatkrisen känns inte riktigt framgångsrikt eftersom konsumtion ofta är förenat med ökade utsläpp.

Munkmodellen – En ekonomisk kompass

För att mäta landets välfärd kanske vi egentligen borde utgå ifrån en viktig och grundläggande fråga: Hur möjliggör vi för människor att leva ett gott liv inom ramen för vad planeten klarar av?

Doughnut economy, på svenska kallad munkmodellen, är en ekonomisk modell som har tagits fram av ekonomen Kate Raworth för att belysa just detta. Munkens inre kant utgör gränsen för nödvändiga mänskliga behov. Det vill säga allt vi behöver för att må bra. Befinner man sig innanför den gränsen, i hålet på munken, riskeras den sociala välfärden såsom demokrati, hälsa, sjukvård, utbildning med mera. Munken yttre kant utgör planetens gränser, till exempel förlust av biologisk mångfald, luftföroreningar, klimatförändringar med mera. För att nå en hållbar framtid för mänskligheten behöver vi befinna oss inom dessa båda gränser, i själva munken, där både social rättvisa och ekologisk stabilitet ryms. Först när vi gör det kan vi säkerställa en hållbar ekonomi.

Modellen har spridits över hela världen och börjat implementeras i policys och planering som en del i omställningen. Amsterdam blev under 2020 den första huvudstaden i världen att arbeta utifrån munkmodellen, då som nystart efter pandemin. I Sverige är Tomelilla första kommun att använda sig av modellen i sin verksamhet. Kanske kan den även fungera som en riktlinje i vår privatekonomi eller i en organisation vi är aktiva i?

Genom att sluta stirra oss blinda på evig tillväxt och ökat BNP, bör vi kanske istället sträva efter att kunna tillgodose våra behov inom ramen för vad planeten mäktar med? Först då slutar ekonomin att vara ett mål i sig och blir istället ett medel för att kunna skapa en bättre värld!

Doughnut economy-modellen med sociala och planetära gränser. Källa: Wikipedia

1 procent

Utsläppen från världens rikaste 1% är dubbelt så höga som utsläppen från den fattigaste hälften.

Framtidsjobb

Permakulturdesigner? Trädekonom? Elkraftsingenjör?
Vilka yrken kommer att spela viktiga roller i samhället efter omställningen?

Tillsammans med Klimatklubben har vi tagit fram en lista på 101 yrken som vi tror kommer att spela viktiga roller i samhället efter omställningen. Listan baseras på förslag från Klimatklubbens medlemmar och våra följare, samt en expertjury som tillsammans med oss gjort urvalet. I juryn:

Läs korta intervjuer med alla jurydeltagare här!

101 framtidsjobb – hela listan

1. Miljörättsadvokat
När vi ska vända världen rätt behövs specialkompetens i naturens rättigheter. Det behövs bred kunskap om hur man tar sig an storskalig miljöförstöring, så kallad ekocid, och områden som blivit förorenade, hav som drabbats av oljespill och djur som fått sitt habitat skövlat.

2. Odlingskonsult / kommunal odlingsrådgivare
Person som hjälper bönder bli mer hållbara, koordinera växelbruk mellan olika gårdar, hjälper till med implementering av regenerativt jordbruk och hittar sätt att minska klimatpåverkan från gårdar. En kommunal odlingsrådgivare liknar dagens energirådgivare, en tjänsteman som kan hjälpa privatpersoner, skolor och förskolor med odlingskompetens.

3. Trädgårdsmästare
Med fokus på mästare. Hur kan en trädgård bidra till biologisk mångfald, vilken typ av buskar ska planteras – och varför? En yrkesroll som förstår ekosystemen och dess roll i det hållbara samhället.

4. Trädekonom
Ekonomer som är experter på att räkna ut den samhällsekonomiska vinst som bevarande av trädstrukturer och plantering av nya trädstrukturer bidrar till.

5. Skolträdgårdsanläggare
Framtidens (och samtidens) förskolor och skolor har egna trädgårdar som en viktig lärandemiljö. Här skapas en medveten generation med värdefulla kunskaper  – och bidrar samtidigt till matproduktion.

6. Skogs- och stadsträdgårdsodlingskonsult
I framtiden blir fler ytor odlingsbara (även vertikala) och även små ytor kan göras tillgängliga för skyddade arter. Tänk fågelholkar fast för andra sorters djur, insekter och växer.

7. Skoglig mångbrukskonsult
Hur ska skogen användas? Och till vad?  En skoglig mångbrukskonsult hjälper skogsägare att bruka sina skogar för en mångfald av produkter samtidigt som skogen får vara skog.

8. Permakulturdesigner
Permakultur är het snackis när allt fler vill odla hållbart. I framtiden kommer det finnas ett stort behov av permakulturdesigners som förstår och kan tillämpa systemtänkande i praktiken för att designa mänskliga verksamheter i harmoni med naturen, från hushållsskala till stadsplanering.

9. Pastoralist / herde och andra livsmedelsförsörjande ekosystemvitaliserare
Regenerativa betessystem kommer att vara en viktig del av framtidens matproduktion.

10. Naturvårdsbiolog / naturvårdshandläggare
Naturvård är av yttersta vikt, och med det ökade behovet. En naturvårdsbiolog eller naturvårdshandläggare jobbar med biologisk mångfald-managing.

11. Ekologisk mikrobiolog
Yrkeskategori som utforskar kända och ännu okända mycket små organismer, och hur dessa påverkar flöden av näringsämnen i biosfären.

12. Havsplastingenjör
Det är dags att städa haven, och ringa in expertis som hittar lösningar på uppsamling, återvinning och nedbrytning av havsplast.

13. Fetveds-timmerman / timmerman
Ett yrke av rätta virket! En yrkeskategori som odlar, preparerar och väljer ut riktigt hållbart virke från hållbart skogsbruk. Timmerman är inget nytt yrke – långt ifrån. Men viktigt när vi ska återbruka och laga det vi har, och bygga mer med trä.

14. Eko-regenererare
Vi människor är beroende av intakta ekosystem, och här krävs yrken som återställer naturliga ekosystem.

15. Djur- och natur-kommunikatör
Just nu är människans röst den enda som ”räknas”. Men vi är som bekant fler på den här planeten och det behövs yrken som för djurens och naturens talan i beslut om skog, mark, vatten, luft och berganvändning.

16. Biologisk mångfald-skötare
Hur står det till med kommunens och regionens offentliga ytor? En biologisk mångfald-skötare ser till att skog och mark gynnar den biologiska mångfalden inom kommun och region, och planerar de offentliga ytorna så de kan vara gynnsamma för fler än människor.

 

17. Aquaponibonde
Hållbar och lokal matproduktion kommer öka (och säkras) i framtiden och genom lokala aquaponibönder. Alltså bönder som bedriver sammanlänkade matproduktion: odlar exempelvis fisk, skaldjur eller alger och använder vattnet i hydroponisk odling.

18. Högteknologisk bonde
Det är dags att affärsutveckla jordbruket. En högteknologisk bonde – som tar tekniken och regenerativa lantbruksrådgivare till hjälp – blir en  magisk match. Avgörande för att svenska bönder.

19. Algodlare
Alger har många fördelar, är snabbväxande och kan användas som inom matindustrin.

20. Labbodlare av kött
I framtiden äter vi radikalt mycket mindre kött, och när vi väl äter kött så väljer vi svenskt naturbeteskött, vilt och exklusivt labb-kött. Alltså där man tagit ut celler från ett djur och odlar kött i labb.

21. Industriell matavfallskomposterare
Där ”riktig” jord kan skapas av matavfall / trädgårds av avfall från hem och företag. Viktigt att inte framtida jord förorenas med plast eller hamnar i brännbart/deponi på grund av okunskap. Jord kan sedan säljas tillbaka för små och storskaliga hemmaodlingar.

22. Vego-coach
För att få fler restauranger, caféer och skolmatsalar att laga god, klimatanpassad mat krävs inspiration, mätningar och kunskap.

23. Matsvinns-koordinator
Ser till att optimera resurserna inom kommun, skola och förskola, med uppgift att minska matsvinnet.

24. Torghandlare
I framtiden blir torgen – dit cykelvägar och kollektivtrafik når – återigen en handelsplats för lokalproducerade grödor. Reko-ringar 2.0!

25. Vind- och solkrafttekniker, installatör och rådgivare
När energiförsörjningen ska utvecklas och anpassas behövs specialkompetens både för privatpersoner och samhälle.

26. Elkraftingenjör
Här finns ett omättligt behov lång tid framöver.

27. Energilagring-konsulent
Att producera och lagra energi blir allt mer väsentligt eftersom den förnybara energitillförseln är intermittent. Med andra ord: Vi behöver lagra energi för att undvika glapp mellan behov och tillgång. Solen lyser som bekant inte alltid när behovet av energi är som störst, och vinden behagar inte alltid blåsa.

28. Cirkulerings-strateg
Yrkeskategori vars roll är att hitta nya, cirkulära affärer inom linjära affärsmodeller. Bör finnas på varje företag.

29. Material- och återbruksmäklare
En ny sorts mäklare ser dagens ljus! En mäklare som parar ihop befintliga resurser, material och saker med behov, utan nyproduktion, inom exempelvis renovering och nybyggnation.

30. Hantverkare och återbruksdesigner/redesigner
Så specialiserade att de blir för svåra för AI:n.

31. Omställningscoach / konsult och livsstilsomställare
Hur bantas klimatavtrycken ner till hållbara nivåer? Coacher, konsulter och omställare hjälper och rådger personer så de kan sänka sina utsläpp, leva inom planetens gränser och i linje med sina värderingar.

32. Kollektivboende-matchmaker
Kopplar samman människor som letar nytt boende utifrån såväl behov som intressen och värderingar, för att optimera bostadsmarknaden inte minst när det gäller social hållbarhet.

33. Delnings-agent / samordnare
Gör det lätt att välja rätt, minimerar risker och skapar tillit och trygghet hos delare/användare. Kan finnas hos såväl kommun, region och företag.

34. Bya/kommun-influencer
Var kan man leva hållbart? Var finns den friskaste luften? Vilken kommun gör det enkelt för medborgarna att sänka sina utsläpp? Det kommer bli en fråga om konkurrens. Och en viktig spelare är influencers som inom varje kommun lyfter fram fördelarna med kommunen för att locka folk till kommunen.

35. Reparatör / underhållstekniker / uppgraderare och reservdelsproducent
Av alla slag, till exempel inom hemelektronik och inredning.

36. Finsnickare/hantverkare
Som kan reparera allt från möbler, köksskåp och stolar så vi slipper och undviker att köpa nytt.

37. Skräddare
Som kan laga kläder – och sy nya varianter av återbrukade material.

38. Hållbarhetsanalytiker
Arbetar med att förstå helheten och planera utvecklingen, kan både vara en specialistroll och kunskap som andra yrken behöver mera av.

39. Återbruksgallerist / stylist
Yrke som går ut på att styla de allt fler förekommande återbruksgalleriorna, så de hållbara hubbarna lockar nya kunder in i det cirkulära, resurseffektiva tänket. Yrke som gör de pre-älskade attraktivt.

40. Digital vaktmästare
Med digitaliseringen utvecklas nya yrken som går i samklang med behovet av att laga, reparera och värna om det vi har. Google och Youtube i all ära. Men i framtiden uppskattar vi att få råd av människor som snabbt och enkelt kan vägleda oss. Oförklarligt strömavbrott, dåligt tryck i kranen eller osäker på hur en ska fästa lampan i taket? Fungerar som appen Kry fast det som ska plåstras om är våra apparater, hem och trädgårdar. Genom en app kan du ställa frågor till kunniga människor som kan guida till att lösa problemet eller kontakta rätt hantverkare i ditt närområde för uppgiften.

41. Omsorgspersonal
Ett värdefullt yrke som kommer att vara både viktigt och nödvändigt i framtiden. Denna yrkeskategori täpper igen glappet mellan teknik och människa, och är en viktig pusselbit i de situationer som kräver medmänsklighet, kroppskontakt, ett lyssnande öra, empati och förståelse. Alltså alla tillfällen där en robot eller ett AI har svårigheter att efterlikna människan.

42. Läkare
Med specialistkunskap om hälsoeffekterna av ett förändrat klimat, bland annat inom vektorburna sjukdomar.

43. Sjukvårdspersonal
För att de är bland de viktigaste vi har, inte minst i kriser.

44. Arbetsterapeut/fysioterapeut
För att varenda människa ska få en fungerande vardag utifrån ett aktivitetsperspektiv. En yrkeskategori som jobbar med att ge unga och barn möjlighet att studera och leka med vänner utifrån sina förutsättningar,  vuxna kan få arbete utifrån sina förutsättningar (sjukdomar och funktionshinder), utföra fritidsaktiviteter och hitta en aktivitetsbalans i sin vardag och äldre kan få njuta av livet och klara av de vardagsaktiviteter de önskar.

45. Ekopsykolog / coach / naturvägledare
När vi i allt högre utsträckning uppfattar oss som en del av naturen kommer vi att behöva en förståelse av relationer även till det mer-än-mänskliga, av psyket som en del av jorden. Fler psykologer kommer att utvidga sin praktik i samarbete med naturen för terapeutiska, meningsskapande och existentiella sammanhang.

46. Klimatpsykolog
Psykolog specialiserade på klimatoro och klimatångest.

Jag hoppas på att en del av jobben på listan kommer bli verklighet, exempelvis miljörättsadvokat, djur och natur-kommunikatörer samt labbodlare av kött. Våra ekonomier är beroende av produktiva ekosystem. Vi kommer att inse detta allt mer och börja investera i naturkapitalet och i den biologiska mångfalden.

– Eva Alfredsson, Global Utmaning

47. Krismedlare
Fler framtida kriser av olika slag kommer att kräva personer med kompetens inom krishantering.

48. Meteorolog
Både SMHI och Försvarsmakten är oroade över brist på meteorologer i framtiden.

49. Miljö- och klimatpedagog
När barn och ungdomar ska lära sig om miljö- och klimatläge så gäller det att kunna prata åldersanpassat, utan att skapa ångest och oro. För detta krävs kompetens.

50. Klimatanpassningsplanerare
Nyckelperson inom byggbranschen som säkrar byggnader för ett förändrat klimat, extremväder, översvämning, värme och torka.

51. Bonde / regenerativa lantbrukare / regenerativt lantbruksrådgivare
Ett förändrat klimat stället höga krav på matproduktionen, eftersom vissa platser kommer bli svåra att odla på. I Sverige kommer det finnas fortsatt goda förutsättningar att odla, så inom denna sektor kommer det dyka upp en mängd olika yrkeskategorier som förvaltar detta viktiga uppdrag.  Yrken som fokuserar på att producera mat på sätt som stärker ekologiska system och ger sund mat, sund miljö och sunda sociala sammanhang.
Medelåldern hos Sveriges bönder är hög och få nya utbildas. Matproducenter är bland framtidens bristyrken, och ett av våra mest oumbärliga yrken.

52. Bybonde
Småskalig bonde som förser bygden med extremt närproducerade råvaror som exempelvis grönsaker som säljs via gårdsbutik eller den lokala lanthandeln.

53. By-arkitekt
För att minska bilresandet så välkomnas det decentraliserade samhället till strålkastarljuset.  En by-arkitekt planerar byar så de fungerar resurseffektivt, har delningslokaler och är optimerat för framtiden både vad gäller ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

54. Lokaldemokrati-mentor / processledare
Anlitas av exempelvis en stadsdelsförvaltning som aktivt söker upp människor för att hjälpa dem att formulera och kommunicera sina drömmar om närområdet och engagera sig lokalt.

55. Automationsoperatör inom jordbruk och skogsbruk
Det tunga industriarbetet blir inte så tungt som förut. Istället handlar arbetet om bland annat förebyggande underhåll, kvalitetskontroll och provtagningar.

56. Lanthandelsdirektör / lanthandelssamordnare
I ett decentraliserat samhälle ser vi en återkomst av lanthandlar på landsbygden. Dels lanthandlar på hjul (matbussar!), men också små, välförsedda butiker med lokalproducerade produkter. Kan även vara en samfällighet mellan olika lokala producenter.

57. Co-working-entreprenör / -facilitator
När allt fler har flexibla jobb som kan utföras hemifrån kommer behoven av att nätverka bli större. Här behövs personer som kan ordna co-working spaces, inte minst på landsbygden – där såväl social gemenskap som delningsmöjligheter blir viktiga.

58. Lantbrevbärare
När bilresandet ska minska, ökar behovet av service som kan leverera allt från paket till mediciner till landsbygdens invånare.

59. Laddstolpe-reparatör / entreprenör
För att infrastrukturen för laddstolpar ska hålla jämna steg med övergången från fossila bilar till elditon krävs en ny, växande yrkesgrupp. Hela Sverige ska kunna ladda, och det ska inte vara ett lotteri att hitta fungerande stolpar.

60. Mobil cykelreparatör
Kan vi ringa efter bärgning när bilen havererar borde vi kunna ringa en ambulerande cykelreparatör när tvåhjulingen kärvar. Vi ska inte behöva ha bil för att frakta en trasig cykel.

61. Kollektivtrafik-samordnare
Istället för att länsbussar skär genom regionen två gånger om dagen så finns i framtiden bokningsbar kollektivtrafik som tar olika rutter beroende på var efterfrågan finns. Plats bokas via en app.

62. Kollektivtrafikschaufför
Kör bland annat tåg, buss och lådcykel med passagerare.

63. Tågutvecklare / tågmanager
Med ökat tryck på tåget (när fler vill skippa det klimathaltande flyget), krävs nya yrken kopplade till detta transportmedel. Levande tågstationer, serviceyrken kopplade till bokning och ruttplanering, samordning av upplevelser kopplade till tåget, marknadsförare med mera.

64. Delningsoperatör
I framtidens städer är parkeringsplatserna öronmärkta för delningsbilar, och en delningsoperatör är den mänskliga kontakten bakom de smidiga apparna som sköter transaktionerna mellan kunderna.

65. Lokalkoordinator för självkörande bilar
Samordnar upphämtning och avlastning av passagerare i lokalsamhällen.

66. Urban oxförare
Erbjuder lokala transporter i stadsdelen/lokalsamhället, exempelvis för att köra förskolegrupper till närmsta naturreservat. Samt används vid slåtter.

67. Cykellärare
Lär barn att cykla samt sysslar med vidareutbildning av vuxna som redan kan grunderna. Fokus ligger på att skapa intresse för korta och långa turer, trafikregler, rätt kläder för att cykla i alla väder, reparera småsaker och sköta vardagen med cykel, exempelvis hur man storhandlar.

68. Vatten- och avloppsexpert
Det saknas massor med kunnigt folk inom VA. Dels på grund av stora pensionsavgångar och dålig påfyllning av yngre, men även för att vi har stora upprustningsbehov. Tillgång till bra vatten är definitivt en framtidsfråga.

69. Vattenoptimerare
Expert på rening av gråvatten, dränering, vattensparande system och torktåliga trädgårdar.

70. Byggnadsvårds-handledare
Som med kunskap och erfarenhet följer och stöttar ett renoveringsprojekt.

71. Grön stadsplanerare
Arbetar med integration av alléer, nyttoväxter, stadsodling, solpaneler, cykelbanor, kollektivtrafik och parker i städer samt förtätning i områden med urban sprawl.

72. Landskapsarkitekt/landskapsingenjör
Besitter kompetens att förstå hur attraktiva livsmiljöer för människan kan utformas utan att förstöra viktiga landskaps- och ekosystemsammanhang.

73. Husarkitekter och infrastrukturarkitekt med hållbarhet som utgångspunkt
För att se till att såväl byggnader som infrastrukturprojekt genomförs på ett så resurseffektivt sätt som möjligt.

74. Hemmakontorsinredare
Ser till att de allt fler arbetstimmarna på hemmaplan blir ergonomiska, funktionella och inte leder till nya hälsoproblem.

75. Kretsloppskonsult
I takt med att peak fosfor närmar sig och transporter blir allt dyrare kommer vi att behöva nya system för att skapa ett kretslopp för näringsämnen.

76. Tinyhouse-arkitekt/byggare
Flexibla, billiga bostäder kommer att efterfrågas i en värld som blir alltmer osäker, där människor kommer att behöva flytta på sig på grund av klimatförändringar, men också bo mindre och mer resurseffektivt.

77. Naturfiberbyggare
Med nya utmaningar krävs nya byggtekniker – och lokalproducerade material med låg klimatpåverkan. Traditionella material som halm, lera och lin blir allt vanligare.

78. Lerbrukare
Det kolossalt närproducerade materialet lera går att använda i byggnationer, till exempelvis väggar och golv.

79. Hållbar AI-expert/strateg
Med kunskap inom bland annat äldreomsorg, stadsplanering, vattenverk, skola. Vi kommer behöva många AI-experter som samtidigt också är insatta i andra samhällsområden där detta implementeras.

80. Koldioxidingenjör
Hittar lösningar på uppfångning och förvaring av koldioxid i atmosfären.

81. Teknik-renoverare
Reparatör specialiserad på teknik. Inom denna yrkeskategori repareras och renoveras allt från sladdar till smartphones och laptops.

Det blir viktigare i framtiden att lära sig hantverk inom olika områden, oavsett om det är som konsult eller byggnadsvårdare. Vi kommer att se ett uppsving för personer som verkligen kan saker på djupet och börja förakta människor som pratar om omställning eller möjligheter istället för att visa vad de lärt sig

– Per Grankvist, Viable Cities

82. Modern skrotnisse/skrotnissa alt. återbrukskonsult
När vi ska sluta alla kretslopp och avskaffa “avfall” behöver vi personer som kan hitta ny användning för det vi tidigare sett som skräp. Har en oerhört viktigt roll på landets alla återvinningscentraler för att undvika att resurser går till spillo.

83. Cirkulär avfallshanterare
Vi behöver en rad nya yrken kopplade till avtal och  återvinning inom cirkulär ekonomi. Bland annat sortering, bearbetning och förberedelse till återanvändning (exempelvis reparationer, rengöring) samt återvinning. Inkluderar också yrken inom maskintjänster, arbetsintensivt manuellt hantverksarbete samt tjänstemannayrken.

84. Skräpfiskare
En viktig yrkeskategori som består av yrkesfiskare som använder sin kunskap för att rensa haven från skräp.

85. Svemester-guide
I framtiden blir vi bättre på att gräva där vi står, och hemestrar, svemestrar och letar guldkorn nästgårds. Men vi behöver kompetens på vägen av rutinerade guider som kan skräddarsy semestern och berättar om platsen.

86. Skogsäventyrsvärd
Framtidens svar på äventyrsland och spa är naturäventyr där barn, unga och vuxna använder sin styrka, list och smidighet för att ta sig över hinder och utmaningar, lär sig om av och naturen, klimat och biologisk mångfald. Här finns också närhet till kallbad, skogsbad och naturnära njut.

87. Impacter/greenfluencer
Framtidens påverkare, som guidar till det omställda livet, närliggande pärlor och får många att se vinningarna med en tillvaro inom planetens gränser.

88. Berättare/storyteller
Storytellers som kan förmedla – genom det bästa sättet vi lär oss nya saker – berättelser. Från våra ”elders” / äldre och urfolk så att visdom om hur man lever i harmoni med naturen inte försvinner.

89. Forskare
Av alla de slag. Nya tider kräver ny kunskap.

90. Utomhuspedagog
Att lära inom fyra väggar är gammeltänk. Att lära enbart framför en skärm är skrämmande. Vi behöver mer tid utomhus där vi får använda alla sinnen. I dag kan de flesta ungdomar 100 varumärken men bara 3 arter av växter.

91. Kreatör
Ett samhälle inom planetens gränser kräver personer som kan tänka utanför boxen och skapa från grunden. Ett samhälle som inte längre bygger på materiella värden behöver också påfyllning av annat i dess ställe – inte minst skapande.

92. Seniorkoordinator
I ett omsorgsfullt och omhändertagande framtidssamhälle, som dessutom ska bli mindre bilburet, växer nya yrken fram för att se till att äldres behov tillgodoses. Denna yrkeskategori koordinerar samhandling av mat i kvarteret, bokar in teknisk support när det digitaliserade samhället springer för fort, hjälper till att hitta nya sociala sammanhang efter flyttar, motverkar isolering och främjar möjlighet att ta vara på äldre generationers kunskap.

93. Integrationsoptimerare
Tar tillvara på den kunskap och de resurser som anländer till Sverige oavsett om ankomsten är av eget val eller beror på exempelvis klimatflykt. Matchar kompetenser med kommuners behov av arbetskraft, skapar inflyttning i avfolkningshotade bygder, hittar sysselsättning och språkträning för att underlätta asylprocessen och håller en positiv och konstruktiv dialog igång på lokal nivå.

94. Kreativ generalist
Ett helt nytt samhälle behöver en uppsjö människor som ser möjligheter i utmaningarna, löser problem och kan anpassa sig efter ständigt förändrade situationer.

95. Helhetsfacilitator
Hjälper till att hålla ett helhetsperspektiv i komplexa frågor.

96. Vetenskapskommunikatör / klimatkommunikatör
I en värld i kris och under omställning blir det oerhört viktigt att allmänheten förstår vad som händer och hur det påverkar oss. Klimatkommunikatörer jobbar med att göra kommunernas klimatarbete synligt och tillgängligt för medborgarna.

97. Antropolog
Hjälper oss förstå människans roll som en del i ekosystemen istället för överordnad.

98. Ceremoniell handledare
Den här typen av kompetens, inte minst interreligiösa, kommer behövas i smått och stort, i omställningsprocesser.

99. Skolhållbarhetsrådgivare
Resurs från kommunen som hjälper skolorna med deras hållbarhetsarbete, stöttar lärare och elevhälsan i att hjälpa elever med klimatoro och ger råd om hur skolan bäst kan klimatanpassa verksamhet och lokaler.

100. Klimatinspektör
Utvärderar företag och verksamheter utifrån klimatmålen.

101. Streamingpolis
Streamingen kräver enorma mängder energi att vi kommer tvingas begränsa användandet till en personlig budget. Då krävs personer som övervakar och ger böter.

Vi har både kompetensbrist och kompetenssvinn på en och samma gång. Enorma satsningar inom grön nyindustrialisering riskerar kompetensbrist. Mitt råd för dig som vill ha ett tryggt arbetsliv är att etablera dig inom grön nyindustrialisering. Kompetensbehovet kommer att vara omättligt lång tid framöver.

– Johanna Hallander, The Adecco Group