Publicerad: 10 november, 2022

Allt färre unga känner hopp om att vi kan lösa klimatkrisen, 42 procent jämfört med 51 procent år 2020. Andelen unga som anser att de kan påverka klimatet minskar och fler tycker att det är politikernas ansvar att lösa klimatkrisen. Det visar årets undersökning Barn och unga om klimatet, som genomförts av Kantar Public på uppdrag av Våra barns klimat.

– Det är oroväckande att allt färre unga känner hopp om att vi kan lösa klimatkrisen. Samtidigt ser vi att andelen unga som upplever att de kan påverka klimatet minskar och att fler anser att politikerna bär det största ansvaret för att lösa klimatkrisen. Det ger en tydlig signal till den nya regeringen om vikten av att vidta kraftfulla åtgärder för klimatet och visa våra unga att deras framtid tas på allvar, säger Klara Adolphson, styrelseordförande för Våra barns klimat.

Undersökningen som genomfördes efter valet i september 2022 visar att 55 procent av landets unga mellan 12 och 18 år är ganska eller mycket oroliga för vad som kommer att hända med vårt klimat och vår miljö i framtiden. Andelen som anser att de kan påverka klimatet och miljöns framtid har minskat under de senaste åren, från 65 procent år 2020 till 53 procent i år.

Fler anser att politikerna bär det största ansvaret för att minska klimatförändringarna och lösa miljöproblemen, 45 procent jämfört med 34 procent år 2020. Andelen som anser att det är individer som bär det största ansvaret för att lösa klimatkrisen har minskat, 17 procent jämfört med 33 procent år 2020.

– Vi kan se att ungas hopp om att vi ska lösa klimatkrisen minskat parallellt med att allt färre upplever att de kan vara med och påverka klimatet. Barn och unga påverkas av klimatkrisen redan nu, både fysiskt och psykiskt. Därför vill vi se ett politiskt ledarskap som ger våra unga framtidstro och omvandlar oro till handlingskraft, säger Klara Adolphson, styrelseordförande för Våra barns klimat.

Ta del av hela undersökningen här.


F
akta: Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Kantar Public i Sifopanelen, en riksrepresentativ och slumpmässigt rekryterad onlinepanel. 1000 intervjuer samlades in bland svenska allmänheten i åldersgrupp 12-18 år. Åldersgrupp 12-15 år medverkade efter godkännande från vårdnadshavare. Undersökningen genomfördes 13-19 september 2022. De tillfrågade besvarade bland annat följande frågor:

Är du orolig för vad som kommer att hända med vårt klimat och vår miljö i framtiden?

13 procent svarade: ”Ja, mycket orolig.”
42 procent svarade: ”Ja, ganska orolig.”
37 procent svarade: ”Nej, inte särskilt orolig.”
6 procent svarade: ”Nej, inte alls orolig.”
2 procent svarade: ”Vet inte.”

Känner du dig hoppfull eller inte hoppfull inför framtiden när det gäller att lösa jordens klimatproblem på ett bra sätt?

4 procent svarade: “Mycket hoppfull.”
38 procent svarade: “Ganska hoppfull.”
41 procent svarade: “Inte särskilt hoppfull.”
7 procent svarade: “Inte alls hoppfull.”
9 procent svarade: “Vet inte.”

Känner du att du kan vara med och påverka klimatet och miljöns framtid?

7 procent svarade: “Ja, absolut.”
46 procent svarade: “Ja, till viss del.”
37 procent svarade: “Nej, inte så mycket.”
6 procent svarade: “Nej, inte alls.”
4 procent svarade: “Vet inte.”

Vem av följande tycker du har det största ansvaret för att minska klimatförändringarna och miljöproblemen i Sverige?

45 procent svarade “Politiker.”
23 procent svarade “Företag.”
17 procent svarade “Individer.”
4 procent svarade “Ingen av de som nämns ovan.”
11 procent svarade “Vet inte.”

Vem, om någon, pratar du med om din oro för klimat och miljö?

66 procent svarade: “Förälder/annan vuxen i hemmet.”
54 procent svarade: “Vänner.”
37 procent svarade: “Lärare i skolan.”
14 procent svarade: “Syskon.”
9 procent svarade: “Släktingar.”
2 procent svarade: “Annan person i skolan än lärare, t ex skolsköterska.”
1 procent svarade: “Idrottsledare/ledare för annan fritidsverksamhet.”
3 procent svarade: “Annan person än de som nämns ovan.”
15 procent svarade: “Ingen.”
2 procent svarade: “Vet inte.”

Ungefär hur ofta brukar ni prata om klimat och miljö hemma?

7 procent svarade: “Nästan varje dag.”
37 procent svarade: “Någon gång i veckan.”
32 procent svarade: “Någon gång i månaden.”
19 procent svarade: “Har hänt någon enstaka gång.”
3 procent svarade: “Aldrig.”
2 procent svarade: “Vet ej.”

Vilken av följande frågor, om någon, tycker du är den allra viktigaste politiska frågan?

18 procent svarade “Miljö/klimat.”
8 procent svarade “Invandring/integration.”
20 procent svarade “Lag och ordning.”
18 procent svarade “Skola och utbildning.”
6 procent svarade “Jämställdhet.”
6 procent svarade “Sjukvården.”
3 procent svarade “Sysselsättning/arbetslöshet/jobben.”
7 procent svarade “Landets ekonomi.”
0 procent svarade “Pensioner.”
1 procent svarade “Fördelningspolitiken.”
2 procent svarade “En annan fråga än de som står med i listan ovan är viktigast.”
10 procent svarade “Vet inte.”

Om Våra barns klimat

Våra barns klimat är en ideell påverkansorganisation som tar fajten för barns rättigheter i klimatomställningen och ger vuxna verktyg att engagera sig. Vi vill överlämna en planet i balans till barnen vi älskar. Vi samlar i dag runt 30 000 personer för en politik som tar klimatet på allvar.

Våra barns klimat grundades 2012 och är en del av den internationella plattformen Our Kids’ Climate. Vi är partipolitiskt och religiöst obundna och verkar i hela Sverige.

Undersökningen Barn och unga om klimatet har genomförts i samarbete med Söderberg & Partners.

För mer information, kontakta gärna:

Emma Max, verksamhetsledare på Våra barns klimat: emma@varabarnsklimat.se
Hemsida: varabarnsklimat.se
Kontakt: hej@varabarnsklimat.se



Dela: