Oavsett om du bor i hus eller lägenhet har du möjlighet att se över och göra förändringar i energianvändningen som kan påverka ditt klimatavtryck. Det kallas att energieffektivisera, det vill säga att hushålla med energin och använda den när tillgången är som störst. Förutom att det är bättre för klimatet, sparar du pengar och dessutom ger det ofta ett hälsosammare inomhusklimat och en bättre luftkvalitet. Men hur börjar man, och vad ger egentligen bäst effekt? Här kommer några energisparande tips! Och känns det fjuttigt att släcka lampan när du går ut ur ett rum – tänk på att varje steg du tar också skapar mer medvetenhet och ger tillsammans en stor effekt i det långa loppet.

I klimatrelaterade sammanhang pratar man ofta om delningsekonomi. Det påminner om cirkulär ekonomi, men innebär att man till exempel lånar, hyr eller byter en vara eller tjänst i stället för att äga den. Delningsekonomi minskar vår klimatpåverkan, eftersom det gör att vi använder våra resurser smartare och mer effektivt. Till exempel bidrar det till mindre nyproduktion och minskat behov av förvaring. Dessutom kan det skapa gemenskap, engagemang, social hållbarhet och ge en enklare vardag!

Slagborr, vertikalskärare, takbox, balklänning? Prylar som är nödvändiga att ha vid de få tillfällen när man behöver dem, men kanske inte annars? Passa på att tjäna pengar på prylarna när de ändå inte används och i stället är mer nödvändiga för någon annan. Eller spara plats i förrådet och hyr grejerna av någon i området när du behöver dem.

Hygglo – Här kan du hyra eller hyra ut dina prylar. Tryggt och försäkrat – och du kan hitta det allra mesta man kan tänkas behöva tillfälligt!

Swinga – App för att låna grejer av varandra i området. Med avtal och kvitto, så att du vet vad du har lånat eller lånat ut.

Ihopa grannbox – Skaffa ett abonnemang på en så kallad grannbox. En delningsbox som kan placeras i bostadsområden, och där de boende med en abonnemangsavgift får fri tillgång till kvalitetsprylar som man kanske bara behöver använda några gånger om året.

Hyber – Cirkulär tjänst där du hyr de barnkläder du behöver för stunden och skickar tillbaka dem när det är dags att byta storlek. När plaggen har vandrat färdigt mellan användarna säljs de till schyssta priser. Bra och kvalitetssäkrade varumärken!

Vandrande kassar – Klädkassar som skickas runt i bostadsområden genom olika Facebook-grupper. Här kan du välja på kassar efter storlek eller stil och både passa på att rensa bort kläder och få nya oväntade favoriter. Spännande sätt att dela kläder på!.

Att hyra stuga eller annat boende på semestern har länge varit populärt i Sverige. Med tjänster som Airbnb, Blocket och sociala medier har marknaden fullständigt exploderat, och det är lättare än någonsin att både hitta och dela med sig av sina egna guldkorn. Men det går också att dela boende i vardagen. Med en allt starkare klimatmedvetenhet har också intresset för att bo kollektivt ökat runt om i Europa, och även i Sverige. När klimatet kräver att vi bor mindre och delar mer, är det hög tid för ett modernt och klimatsmart delat boende, bortom sjuttiotalets något klichéartade bild av ett kollektiv, att blomstra!

Semesterbostad

Sugen på att testa stugliv, sova i ett containerhem eller semestra på en egen ö? På Airbnb kan du filtrera inte bara efter destination, datum och antal gäster utan även utifrån typ av boende. Vem blir inte lockad av att bo en natt i ett trädhus i Norge, eller i en designad grotta i Frankrike? Bara fantasin – och så klart plånboken – sätter gränser för vilka semesterdrömmar som kan bli till (men skippa gärna flyget!) i Airbnb:s breda och populära utbud där privatpersoner hyr ut sina bostäder. För den som vill hålla sig till just stuglivet finns även tjänster som Stugknuten och Blocket bostad där privatpersoner hyr ut sina bostäder, med säkra tjänster för bokning, betalning och försäkring. Många av stuguthyrarna återses också i flera av de Facebookgrupper som finns för semester- och stuguthyrning.

Byta hem under semestern

Ett annat prisvärt sätt att lyfta semestern till en ny nivå är att tillfälligt byta boende. Den största sajten för detta är HomeExchange, som påminner lite om en dejtingsajt. Introducera dig och välj dina resmål, lägg upp bilder på ditt hem, och sök sedan på de resmål du är intresserad av. Om du ”klickar med någon” är det dags att betala medlemskap för att sedan kunna gå vidare med bokningen!

Delat och kollektivt boende

I övriga Europa, och framför allt i Tyskland, har det kollektiva boendet blivit allt populärare. I Sverige är det lite trögare, men även här växer intresset. I dag ser de flesta kollektivhus ut som ganska vanliga bostadshus med fullt utrustade och normala bostads- eller hyreslägenheter, men med många gemensamma utrymmen som till exempel festlokal, ateljé, verkstad, gym och trädgård. Ofta är kärnan i kollektivhuset den gemensamma matsalen där organiserade matlag turas om att laga mat. Grundtanken med kollektivhus är att skapa gemenskap, underlätta för varandra och dela med sig. Vissa riktar sig till specifika åldrar, andra vänder sig till alla, och ofta kan man själv välja hur pass delaktig man vill vara i det kollektiva.

Föreningen Kollektivhus NU samlar existerande kollektivhus i landet, men stöttar också grupper som arbetar för att skapa nya kollektivhus, så kallade byggemenskaper där enskilda individer och familjer går samman för att planera och bygga hus utformade efter deras idéer. Ett exempel på ett ganska nytt sådant är Röda oasen i Malmö som uppmärksammats både i SVT:s Husdrömmar och i Dagens Nyheter. För den som vill komma i gång med en byggemenskap finns statligt stöd att söka.

Det finns också andra typer av delade boenden. På till exempel Bo Tillsammans kan man både efterlysa och leta efter rumskompisar eller delade boenden. I storstäderna finns olika co-living-modeller som främst vänder sig till ungdomar under 30 och påminner om ett slags lägenhetshotell med gemensamma ytor.

Dessutom vimlar det av grupper i sociala medier där man kan hitta likasinnade och söka efter nya vägar. Ett sådant exempel är Facebookgruppen Ekobyar – hållbara byar & communities som är en samlingspunkt för befintliga ekobyar, och där man kan få tips på kollektiva och hållbara gemensamhetsboenden runtom i landet.

I Sverige finns nästan fem miljoner personbilar, som i genomsnitt används max fyra timmar i veckan. Med andra ord står våra bilar parkerade allra största delen av tiden! Många av oss skulle egentligen klara oss ganska bra utan att äga en egen bil, men om du redan gör det är det smart att låta någon annan använda bilen när du inte behöver den! Det sparar på planetens resurser och gör dessutom att du kan finansiera en del av kostnaderna som det innebär att äga en bil. På samma sätt kan du också låna någon annans bil – kanske för att undvika en andra bil, eller klara dig med en mindre bil till vardagliga resor. För de resor som inte går att byta mot kollektiva färdmedel finns också tjänster för samåkning. Kort sammanfattat – det finns en uppsjö av olika bildelningsalternativ som både kan lätta utgifterna i plånboken, och bidra till färre bilar på gator och parkeringsplatser.

Bildelning för kortare tillfällen

Åtminstone i Sveriges större städer har det de senaste åren dykt upp olika typer av bilpooler. Dels mer specifika bilpooler som Kinto (Toyota), Volvo On Demand och Move About (del av OKQ8), men också Hyre och Aimo Share. Ofta gäller samma sak – du bokar din valda bil via en app, hämtar upp den med en digital nyckel och lämnar sedan tillbaka den på samma plats. Vissa tjänster erbjuder mer flexibel återlämningsplats och vissa riktar in sig enbart på elbilar.

Bildelning för längre tillfällen

Hos flera av bilpoolerna går det också att hyra bil månadsvis när man själv önskar. Det kan vara ett alternativ till att signa upp sig på ett flerårigt leasingavtal, och passar under till exempel sommaren då många behöver bil en längre period. Det finns också tjänster, som till exempel imove, som specialiserar sig just på abonnemang eller prenumeration av bilar – och dessutom bara erbjuder elbilar.

Privat bildelning

Genom tjänster som GoMore kan du hyra eller hyra ut din bil privat. Tjänsten påminner om Airbnb där du kan söka och filtrera, samt vara i direktkontakt med uthyraren. Vissa bilar går också att låsa upp smidigt via en app i stället för med nyckel. För den som vill hyra regelbundet finns medlemstillval som gör resorna billigare, och för den som vill hyra en längre period går det även att leasa bilen under valfri period – och samtidigt kunna erbjuda sin leasade bil till uthyrning.

Samåkning

Ett annat delningsalternativ som inte får glömmas bort är samåkandet! Samåkningsrörelsen Skjutsgruppen startade 2007 och är nu en stor rörelse med flera tusen deltagare. Här kan man antingen gå med i en Facebookgrupp som passar ens specifika resebehov och söka efter människor som åker samma rutt, eller registrera sig på Skjutsgruppens hemsida och smidigt se vilka platser som erbjuds. Man kan också själv erbjuda plats i sin bil!

De finns överallt. Kemikalierna, bekämpningsmedlen och PFAS-ämnena som det pratas om allt mer. Ibland kan det nästan kännas hopplöst, eftersom gifterna är osynliga och vi är fullkomligt överösta av dem. Men det går faktiskt att göra några aktiva val, rensa bort en hel del och minska gifterna i hemmet. En osynlig storstädning som troligen ger mer effekt än den modernaste dammsugaren. Och har man väl satt på sig rensarglasögonen brukar det gå av bara farten!

Äntligen har det börjat talas ordentligt om PFAS även i Sverige! PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och är samlingsnamnet för en stor grupp fluorerade ämnen. Dessa har tillverkats sedan 1950-talet och stöter bort vatten, fett och smuts. PFAS-ämnen är extremt svårnedbrytbara och kallas därför för evighetskemikalier. Bland annat kan man hitta PFAS i impregneringsmedel för skor, stekpannor, rengöringsmedel, tyger och skönhetsprodukter. Men också i tandlagningsmaterial, smartphones och brandsläckningsskum. För att bara nämna några…

De senaste åren har PFAS fått viss uppmärksamhet då man hittat höga ämnen i både mat och dricksvatten – föroreningar som kommer från till exempel fabriker eller brandövningsplatser. Det är i dag bevisat att vissa PFAS-ämnen ökar risken för cancer och påverkar sköldkörtelhormoner. Det finns ett EU-förslag om att förbjuda PFAS helt och hållet.

De senaste åren har giftfri och hållbar städning med enkla och få ingredienser seglat upp som en trend i sociala medier, och konton som till exempel Ekotipset har blivit riktiga superstjärnor. Men giftfri städning är egentligen inget nytt, utan består av välbeprövade, kloka och klimatsmarta husmorstips som till viss del glömts bort under modern tid. Nu ser vi till att lära oss – och sprida vidare – dem på nytt!

Rengöringsmedel

Blanda ihop ditt eget giftfria och hållbara rengöringsmedel! Ättika och bikarbonat hjälper mot det mesta och på nätet, i sociala medier och i böcker om ämnet går det att hitta en mängd olika enkla recept som, utifrån få ingredienser som man ofta har hemma, hjälper till att städa bort de flesta fläckar där hemma.

Föredrar du att köpa färdigt rengöringsmedel, välj ett som har en seriös miljömärkning som Svanen, EU Ecolabel (tidigare EU-blomman), Bra miljöval eller Astma- och allergiförbundets märke.

Tvätta klimatsmart

Tvätta sällan och se till att fylla maskinen ordentligt. Det är en myt att tvätten inte blir ren vid full maskin. Välj ett miljömärkt tvättmedel och överdosera inte. Skippa sköljmedel helt eller använd lite ättika som ersättning och kanske en eterisk olja. Och tänk efter innan du slänger ett plagg i tvätten – ofta kommer man långt på att torka bort fläckar eller att vädra plagget.

Kemikalier till ÅVC

Lämna alla farliga kemikalier på din återvinningscentral! Håll koll på hur förpackningarna är märkta och ta reda på vad som krävs för respektive märkning. Används eller slängs förpackningarna och kemikalierna på fel sätt kan de orsaka stor skada för både människor, djur och växter. Om det finns rester av kemikalier i förpackningar ska dessa alltid lämnas som farligt avfall till en återvinningscentral, men vid vissa märkningar ska även tomma förpackningar lämnas in.

Att se något växa från ett frö, till en planta, till en grönsak du kan lägga på tallriken och äta upp är både fascinerande och tillfredsställande.

Medan vissa går in för odlandet med hull och hår, upplever andra det som något komplicerat och svårt att komma i gång med. Men odling behöver verkligen inte vara stora växthus och ändlösa timmar av vattning, utan går att anpassa efter såväl boende, ekonomi, intresse och kunskap. Hittar man ett sätt som passar ens liv och tillvaro bra, ger påtandet i jorden både nya kunskaper och en hel drös av endorfiner. Och framför allt – massa goda grejer på tallriken.

Hur börjar man?
Långt ifrån alla av oss har en stor trädgård och automatiskt gröna fingrar, men goda nyheter – att odla fungerar på de flesta ytor och för alla nivåer! För att börja sin odlingsresa krävs egentligen bara jord, frön och vatten. Det är bara att sätta igång!

Att lära sig odla öppnar upp en helt ny värld. För den som är ihärdig kan det innebära att man till och med blir självförsörjande av vissa grönsaker, frukter eller bär. Och även om det bara råkar gälla gurkor så är det en härlig känsla! Men odling kan vara ett stort område att ta sig an på egen hand – som tur är finns det många sätt att göra det på gemensamt.

Stadsodling

Något som varit mycket på tapeten de senaste åren är Sveriges inte så strålande beredskap vid en eventuell krissituation. En sak som står oförberett är jordbruket, men forskare menar att en lösning på detta kan vara stadsodlingar. Det vill säga områden i stadsmiljö avsedda för just odling som kan stärka livsmedelsäkerheten och förse stadsbor med mat under en kris. Stadsodling kan vara just privat kolonilotts-, balkong- och inomhusodling, men det kan också vara tillsammansodlingar på allmänna platser, eller kommersiella odlingar, så kallad ”urban agrikultur”, där man till exempel odlar på hustak eller väggar.

Att odla tillsammans är inte bara positivt för krisberedskapen utan också för folkhälsan och en ökad gemenskap. Det gynnar den biologiska mångfalden och bidrar till en trevligare och tryggare stadsmiljö – dessutom menar forskare att tillsammansodling ger mest skörd.

Den som är intresserad av stadsodling kan antingen gå med i en befintlig grupp eller starta en egen. Kontakta din stadsdelsförvaltning eller kommunen du bor i för att prata vidare om och få godkännande av plats för odlingen, samt skriva ett så kallat brukaravtal. I en del stadsdelar erbjuds dessutom ett start-kit med odlingspallar och ekologisk jord! I de flesta städer finns redan befintliga odlingsnätverk och på många ställen är även hyresvärdar eller Naturskyddsföreningen inblandade.

Odla med grannar

Apropå hyresvärdar så är grannar kanske de perfekta människorna att samodla med! Stäm av med din hyresvärd eller bostadsrättsförening och samla sedan ihop en grupp som är intresserade. Tillsammans är det lättare att planera odlingsplats, vad som ska odlas och inhandlas, samt hur det ska underhållas. Detta är en riktig win-win för alla inblandade, då man både får möjlighet att odla mycket och kan dela på underhållet av själva odlingen. Och så småningom väntar en härlig skördefest!

Trädgårdsdelning

Delningsekonomin har även nått trädgårdarna. För vad kan vara bättre att göra med en outnyttjad trädgårdsyta än att dela den eller hyra ut den? För den som saknar egen trädgård, men har tiden och intresset kan detta vara ett perfekt upplägg. På sajter som Co-Grow och Grow Here kan man som odlingsintresserad matcha med dem som hyr ut eller delar med sig av sin yta. Detta stärker dessutom tilliten och gemensamheten i samhället då det ofta är yngre och äldre som delar trädgård.

Gå en kurs

Ett sätt att hitta andra trädgårdsintresserade, för att lära sig av och hjälpa varandra, är att gå en kurs. I dag finns en uppsjö av kurser och workshops inom odling och trädgård på Folkuniversitetet, Studiefrämjandet och Medborgarskolan, men också via olika handelsträdgårdar. Här finns något inom de flesta områden och för alla nivåer – kanske kan det vara starten på en odlingsresa med nya vänner!

Att odla är en spännande aktivitet som ju både erbjuder kladd, vatten och småpillande. Beroende på vad man odlar kan man också ganska snabbt se ett resultat växa fram. Bjud in barnen i odlandet och låt dem ta del av resan från frö till planta. Här kommer några barnvänliga planteringstips:

Även den som odlar i det lilla formatet kan göra smarta val som gynnar både klimatet och pollinatörer. Ju längre man kommer i intresse och odlingskunskaper, desto mer går det så klart att utveckla sitt klimatsmarta odlande. Här är några tips på vägen:

Egen jord och näring
Det allra bästa är att göra egen jord. Det finns en mängd olika recept att hitta på nätet för detta beroende på vad du ska ha jorden till, men oftast är det bra att använda sand, återvinna jord från tidigare år och jord som tillkommit av trädgårds- eller matkompostering. Kokande vatten över nässlor ger en fin näring, liksom ren urin utblandat med vatten – så kallat guldvatten.

Torvfri jord
Att göra egen jord kräver dock planering och framförhållning och de flesta hamnar först på de stora trädgårdsbutikerna. Köper du jord i butik – välj torvfri sådan! Torv bildas väldigt långsamt och lagrar stora mängder kol. När man bryter upp torven leder till det utsläpp av koldioxid och räknas som ett fossilt bränsle. De torvfria jordalternativen blir allt populärare och finns numera i de flesta butiker.

Val av plantor och växter
Välj växter som trivs på din odlingsplats. Läs på ordentligt så du inte planterar något som kräver en annan typ av jord än den du utgår från, ett annat växtläge eller som kräver väldigt mycket vatten. Satsa på träd, buskar och perenner, det vill säga fleråriga växter, som ofta klarar torka bättre. Försök också välja ekologiska fröer, friska plantor och gamla kulturväxter. Dessutom, glöm inte pollinatörerna! Välj växter som är nektarrika och attraherar pollinatörerna och gärna en blandning så att blomningen är utspridd över hela säsongen.

Chilla mer – sluta klippa gräs och slänga avfall!

Släpp alla gamla idéer om att gräsmattan ska vara helklippt och att allt växtavfall ska köras till tippen. En helklippt gräsmatta kanske är bra som fotbollsplan men är inte särskilt populär hos djuren – dessutom kräver den både tid i form av klippning och mycket vatten för att hållas fin. Låt delar av gräsmattan växa till en äng i stället och njut av humlesurr och vackra blommor. Mindre tid åt gräsklippning och mer tid till annat!

Trädgårdsavfallet, som många räfsar bort och slänger på återvinningscentralen, kan man till exempel använda till kompostering, att lägga på odlingslandet eller i botten av pallkragar. Avfallet ska dock aldrig slängas ut på allmänna platser i naturen, så har man inte möjlighet att använda det själv är givetvis återvinningscentralen ett bättre alternativ! Och kolla upp om du har invasiva arter i trädgården – de ska i så fall slängas i hushållsavfallet eller i separata kärl på återvinningscentralen, så att de inte sprids vidare.

Kompostera mera …
Förr eller senare inser de flesta med trädgårdsintresse att en kompost nog vore bra att ha! Om du har möjlighet är det toppen för både klimat och framtida odlingar att dra i gång en kompost. Det finns olika typer av komposter. En varmkompost är en isolerad utomhuskompost som komposterar både mat- och trädgårdsavfall. En kallkompost är enklare, oisolerad och till för enbart trädgårdsavfall. En bokashi är en mindre kompost som man har inomhus, där matavfallet blandas med ett slags strö med mikroorganismer så att en fermentering går i gång. Efter jäsprocessen grävs komposten ner i odlingslandet.

… men vattna mindre
Undvik som sagt växter som kräver mycket vatten. Om du har möjlighet, försök samla regnvatten i tunnor för att sedan använda det till vattning. Vattna mycket, men sällan! Om växterna får torka ut lite mellan vattningarna söker sig rötterna nedåt och de blir starkare. Se också till att vattna på morgonen eller kvällen när solen inte ligger på och gör att vattnet dunstar bort. Blir det för varmt kan man också täcka odlingarna med fiberduk.

Återanvänd, dela och köp begagnat
Egentligen kommer man ganska långt i odlandet med bara sina händer, men som med de flesta hobbyer upptäcker man snart att det finns en hel uppsjö av prylar att köpa till sin trädgård, balkong eller odlingslott. Innan du shoppar loss – kolla på andrahands-marknaden! Det allra mesta finns att få tag på till exempel Blocket och Marketplace. I lokala granngrupper, genom Hygglo och liknande är trädgårdsredskap bland de prylar som delas och hyrs ut flitigast.

Välkomna insekterna
Förutom att plantera växter som pollinerare gillar, se också till att göra det trevligt för insekterna. Återbruka gammalt material som pinnar, kottar, tegelstenar och bamburör och sätt ihop roliga små byggen till insekterna som du placerar i ett soligt och vindskyddat läge. Det går också att skapa bihotell genom att borra hål i stora träbitar eller i befintliga stolpar och stockar. Bihotell är ett bra sätt för att hjälpa vildbin att hitta bostäder, när det råder brist på ihåliga döda träd i skogarna och andra platser där vildbin trivs. Perfekt att göra tillsammans med barnen och jättefint att placera ut i trädgården eller här och var där det kan passa!