Vårt resande har en stor påverkan på klimatet och de globala utsläppen av växthusgaser. Vi reser dessutom på flera olika sätt – i vardagen, i jobbet och på semestern. I Sverige är vi fortfarande stora användare av fossila bränslen, vilket gör att transporterna står för nästan en tredjedel av landets totala utsläpp och då räknas inte utrikesflyget in. Som privatperson är resorna ofta en stor utsläppspost och därför ett område där vi kan göra stor skillnad. 

Vi vill besöka nya platser, hinna med vardagen, hälsa på familj och vänner. Behoven kommer med största sannolikhet att vara samma idag som imorgon, men frågan är hur vi kan förflytta oss på ett mer hållbart sätt? Att resa mer sällan och mer klimatsmart när vi väl reser två sätt att minska klimatpåverkan.

Semester är för många något att räkna ner och längta till. En tid för återhämtning, upplevelser, miljöombyte och umgänge. Det blir ett avbrott i vår vardag och en tid vi själva äger och kan planera. Samtidigt är det kanske många olika önskemål inom familjen som ska tas i beaktande och pusslet kan ibland vara svårt att få ihop. Dina drömmar är kanske inte samma som för resten av familjen? Och hur förhåller vi oss till det faktum att vi kanske måste ge upp våra drömmar om de innebär en alltför stor belastning på planeten?

Drömmen om att upptäcka världen delas av många, inte minst av barn och unga. Och drömma måste vi få göra. Däremot kan det i viss mån och under en obestämd tid vara svårt att uppfylla de drömmarna, utan att planeten tar för stor skada. Det kan vara en jobbig insikt och en sorg, men vi behöver trots det se till ett större perspektiv och till en framtid ibland bortom vår egen livstid. Vi behöver kanske ge avkall på eller justera våra drömmar idag, för att även våra barn och barnbarn ska kunna drömma om att upptäcka världen imorgon. 

Vi ser redan idag hur klimatförändringarna ändrar förutsättningarna på planeten. Dagen när skidorter saknar snö, Maldiverna till stor del är under vatten, torka breder ut sig över våra semesterorter och tvingar invånare på flykt är sorgligt nog en framtida verklighet som vi behöver förhålla sig till. Vårt resande är en form av konsumtion, som påverkar både genom utsläpp, men också exempelvis genom exploatering av naturen på många resmål. Det är också viktigt att tänka på att semesterparadisen är någons lokalsamhälle, som ska hålla även när turisterna lämnar.

Vi behöver ifrågasätta våra beteenden och hitta nya, andra drömmar eller nya sätt att uppfylla drömmarna på. Och vi kan fortfarande fortsätta att upptäcka världen på olika sätt. Vi behöver bara tänka på hur vi gör det så att resurserna räcker till oss alla.

Flyget står för 2–3 procent av koldioxidutsläppen i hela världen. Det kan låta lite, men det beror på att det är en väldigt liten del av jordens befolkning som flyger. I Sverige flyger vi fem gånger så mycket som den genomsnittliga världsmedborgaren, vilket motsvarar 1 ton CO2e* per person och år. Dessutom är ca 80% av flygresorna privata resor, vilket betyder att det är en av de enskilda aktiviteter där du som person, genom att se över dina resvanor, kan minska utsläppen rejält. På grund av det som kallas höghöjdseffekt – den vattenånga som kan ses som tunna moln efter flygplanen – blir flygets klimatpåverkan också nästan dubbelt så stor.

Klicka på flikarna nedan för att läsa mer.

*Koldioxidekvivalenter, vilket är en gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser.

Har du väl bestämt dig för att skippa flyget är det lätt att hamna i situationer som kan kännas jobbiga – eftersom vi fortfarande har en stark flygnorm i Sverige (även om den håller på att ändras). Att avböja en jobbresa är kanske inget man gör lättvindigt och när svärmor bjuder in till 60-årsfirande i Spanien, kan man tacka nej då? Ja, det kan man. Förklara varför du inte vill flyga och se om ni kan hitta andra alternativ till resan. Trots att det kan vara svårt att ta snacket, så kan det göra att ni tillsammans kan agera för klimatet – och troligen är det en viktig fråga även för dina nära och kära. 

Att vänner, kollegor eller grannar ännu en gång berättar om kommande charter eller postar en bild på en flygplansvinge kan kännas både naivt och orättvist. Det viktigaste här är att inte bli nedslagen utan att istället engagera och inspirera med sina val. Berätta att du är flygfri och dela med dig av varför. Forskning visar att personer som slutat flyga ofta påverkats av någon i sin närhet som slutat flyga eller av sina barn. Så strössla din omgivning med dina val och inspirera till mer klimatsmarta alternativ!

Ofta! Men det finns en stor förbättringspotential i såväl Sverige som globalt. Vad sägs om minskad restid, fler knutpunkter, ökad komfort på nattågen och konkurrensmässiga priser i förhållande till bil och flyg? Det finns en stor potential i att satsa på internationella tågförbindelser. Här kan du som befintlig och framtida resenär göra skillnad. Skriv en insändare eller kontakta det parti du står närmast och berätta om önskemål och förväntningar på tågtrafiken.

Tänk också på att du i mångt och mycket kan påverka andra. Se därför till att bli en ambassadör för tåget och lyft det som är positivt snarare än det som behöver förbättras. Vi behöver färre instagrambilder på flygplansvingar och desto fler på härliga vyer från tågfönstret!

I Sverige har man som anställd rätt till 25 dagars semester. Om övriga 340 dagar bara är en nedräkning till de där semesterdagarna kan det lätt bli både tidspressat och kostsamt att fylla perioden med upplevelser och nöjen. Inte minst när frågan “vad ska ni göra på semestern?” tycks vara den vanligaste pratstartaren så fort påsken är förbi.

Normen om den ultimata semesterdrömmen har kanske fått oss lite av banan? För vad drömmer vi egentligen om? Det kanske egentligen inte är en veckas charter med Bamseklubben eller 30 grader i februari? Kanske blir detta mest en flykt från ekorrhjulet, när det vi i själva verket önskar oss är egentid och avkoppling. Och den avkopplingen går oftast att hitta på betydligt närmare håll. Att känna sig nöjd här och nu bör därför inte underskattas utan är snarare något att omfamna och ta fasta på framåt. Som så mycket annat i livet handlar det om att inventera bland behoven och göra en plan. Det kan tex handla om att vilja underhålla sin träning, läsa en bok, gå en sommarkurs eller få x antal sovmorgnar. Så vad ska ni göra på semestern? Boka in lite familjetid och brainstorma tillsammans!

Idag kan det vara svårt att få ihop livspusslet och familjens vardag. Stressiga morgnar, fritidsaktiviteter, hybridarbete och en massa turer till mataffären. Det ska gå snabbt och vara smidigt och inte sällan ska vi hinna få igenom alla viljor och önskemål på samma dag. 

Ofta tycks bilen vara det smidigaste alternativet. Samtidigt vet vi att bilen är en klimatbov, eftersom fossilbilarna släpper ut mycket koldioxid, men de ger också andra miljöproblem genoom utsläpp av partiklar och ökat buller. För att vi ska kunna nå Sveriges klimatmål för transportsektorn till 2030 måste biltrafiken minska med 30 procent. Att byta till elbil eller blanda in mer biodrivmedel är ett steg i rätt riktning men vi behöver också använda andra sätt att ta oss fram, som att cykla, gå eller åka kollektivt.

Visste du att aktiva transporter – det vill säga att cykla eller gå – är mycket viktigare än elektrifieringen för att våra städer ska kunna bli fossilfria? Även om bilarna blir mer hållbara bilar kräver de fortfarande infrastruktur som vägar och parkeringsplatser – ytor som skulle kunna användas till annat. Att ett mer aktivt liv dessutom också är bra för hälsan, gör att det är väl värt att se över vilka resor där du kan byta bilen mot cykeln.

Rädd att inte hinna? Kanske kan du hoppa över ett pass på gymmet om du istället tar cykeln till jobbet? Och många som bor i tätorter har oftast inte längre till affären än att kompletteringshandlingen skulle kunna göras med en promenad, så att bilen kan prioriteras til storhandlingen. Låt bilen stå när det kommer till kortare sträckor, så mår både du och naturen bra. Dessutom får du frisk luft på köpet!

Idag finns det cirka 5 miljoner registrerade bilar i trafik i Sverige. I genomsnitt står dessa bilar parkerade över 90% av tiden. Det är visserligen bra eftersom en parkerad bil inte påverkar klimatet i samma utsträckning, men frågan är om vi då behöver alla dessa bilar? För oavsett drivmedel är den mest hållbara bilen den som aldrig producerats.

Varför måste vi då äga? Idag sitter det i genomsnitt 1,1 person per resa i Sveriges bilar. Onödigt kan tyckas, eftersom det betyder att vi tar upp mycket plats på vägarna. Färre bilar i trafiken har många fördelar, bland annat mindre utsläpp, bättre luft, färre olyckor och mer plats till annat. Varje gång vi sätter oss i bilen bidrar vi till allt detta, och dessutom påverkar vi statistiken, vilket i sin tur gynnar satsningar på nya större vägar. En lösning är såklart att åka kollektivt, men för vissa sträckor där bilen kanske ändå är det bästa (eller enda) alternativet kan samåkning vara en lösning. Ta med kollegan på vägen till jobbet, barnens kompisar till fotbollsträningen, eller erbjud dig att köpa mjölk till grannen för att spara in en resa.

Idag finns också digitala tjänster som gör det enklare att samåka eller dela bil, här kommer några tips:

Alltför ofta står man där stressad i hallen och inser att man kommer bli sen – framför allt på morgonen när familjen ska iväg och barnen ska till skolan. Hur härligt vore det inte om man istället delade på uppdraget att få iväg barnen till skolan? Är man flera i området med barn i samma ålder kan ett sätt vara att starta ett gåtåg, där man turas om att promenera med ett gäng barn till och från skolan. Det är troligtvis uppskattat av både barn och föräldrar! För barn med längre skolväg är ett annat alternativ såklart att samåka eller söka skolskjuts via kommunens hemsida.

Reser du i jobbet? Har ditt företag en resepolicy som medarbetare kan förhålla sig till? Om inte, är det något som du kan pusha för att ta fram. Att veta vad som gäller gör det enklare för alla och kan också bidra till att företaget blir mer hållbart. Det kan handla om att undvika flygresor, ha tillgång till bokningsbara elbilar eller samarbeta med hyrcykeltjänster. En flygresa mellan Stockholm och Göteborg har cirka 20 000 gånger större klimatpåverkan än motsvarande tågresa och möjligheterna för att få något jobb gjort under resan är betydligt större på räls än i luften. Börja dessutom alltid med att reflektera över om resan ens behövs. Idag går mycket att lösa digitalt, vilket sparar både utsläpp och tid.

Idag tänker många att man behöver ta flyget långt bort för att skapa minnen tillsammans med familjen. Samtidigt har många kanske inte ens besökt områden och sevärdheter som finns runt hörnet. Vi glömmer lätt att upplevelser och minnen kan skapas bara ett stenkast från oss.

Hjortronplock, vandringsleder, krabbfiske, längdskidor, svampskogar, stränder, intressant arkitektur och roliga aktiviteter. Vårt avlånga land har fantastiskt mycket att erbjuda och allemansrätten gör att vi alla kan ta del av naturen. Dags att ge svemestern en chans och låta familjen upptäcka det unika som Sverige har att erbjuda!

Att resa är för många en självklarhet. Vi reser för att vi kan, för att vi vill eller för att vi måste. Ibland är resan bara en transport för att nå målet och ibland är resan en stor del av upplevelsen. Vi behöver inte sluta att resa, men vi behöver göra det på ett mer hållbart sätt.

Vi har samlat fyra steg för att kartlägga beteenden och utforska nya resemöjligheter.

I samarbete med Klimatsmart semester vill vi också uppmuntra till att beräkna klimatpåverkan för olika semesterresor, för att få bättre koll på hur dina val kan göra skillnad.

Klimatsmart Semester är ett forskningsbaserat initiativ som utvecklats för att bidra till en mer hållbar turism. Genom en kalkylator och kunskapsinnehåll som utgår från den senaste vetenskapen om turismens klimatpåverkan blir det enklare att göra hållbara val för semestern. När resdrömmar och klimatpåverkan kopplas ihop blir de både minnesvärda och skonsammare för framtida klimat.

Tillsammans med våra följare har vi ställt frågor till Fredrik Warberg, en av initiativtagarna till verktyget “Klimatsmart semester”. Har du fler frågor? Mejla oss på hej@varabarnsklimat.se!