Klimatsnackspelet
Lämna skärmarna och snacka klimat med familjen. Vi hjälper dig med frågorna – och svaren!
Klimatsnackspelet
Lämna skärmarna och snacka klimat med familjen. Vi hjälper dig med frågorna – och svaren!
Klimatsnackspelet – en pratstartare för familjen
Tycker du också att det är svårt att veta hur du ska börja prata om klimatet med barnen? Vi förstår dig! För att komplettera vår digitala utbildning och vår guide har vi därför tagit fram ett spel som kan fungera som ”pratstartare”. Med 20 frågor att reflektera kring för hela familjen blir det ett sätt att inleda snacket och kanske ta reda på mer tillsammans.
Frågor och svar
Klimatförändringarna kan påverka oss både fysiskt och psykiskt. Hur just du påverkas är självklart individuellt – både beroende på den fysiska miljö du lever i och de känslor du känner för klimatet.
Rapporter visar att alla barn i världen numera är exponerade för de negativa effekter som klimatförändringarna medför och att barn tillhör den grupp som drabbas hårdast. Närapå hälften av världens alla barn lever i länder som FN definierar som utsatta för “extremt hög risk” för negativa effekter med avseende på klimatförändringarna. Undersökningen ”Barn och unga om klimatet” visar också att över hälften av Sveriges barn känner oro för klimatet och bara 4 av 10 känner hopp om att vi kan lösa klimatkrisen på ett bra sätt.
I vår utbildning Klimatsnack – prata med barn om klimatet kan du som förälder lära dig mer om hur barn påverkas och hur du kan hjälpa ditt barn att hantera sina känslor.
Haven hjälper jorden att stabilisera klimatet. Under de senaste 50 åren räknar man med att 90 % av temperaturökningen som klimatförändringarna har orsakat har tagits upp av haven – utan haven skulle effekten av klimatförändringarna med andra ord vara ännu tydligare.
Havet är också hem till mer liv än vad som finns ovanför ytan. Dessutom finns det mycket mer att utforska och nya arter upptäcks hela tiden. Haven och alla som bor i dem hotas dock av klimatförändringarna – konsekvenserna blir allt tydligare. Det är hög tid att agera!
Om du är nyfiken på mer om haven, hittar du mer information på havet.nu.
Vårt resande har en stor påverkan på klimatet och de globala utsläppen av växthusgaser. I Sverige är vi fortfarande stora användare av fossila bränslen, vilket gör att transporterna står för nästan en tredjedel av landets totala utsläpp och då räknas inte utrikesflyget in. Som privatperson är resorna ofta en stor utsläppspost och därför ett område där vi kan göra stor skillnad.
Läs gärna mer i vår Klimatkompass om resorna för att få inspiration om hur du kan ställa om dina semesterresor.
Väder påverkas av klimat. Väder kan ändras från en dag till en annan. Eller från timme till timme. Det ser vi genom att titta ut genom fönstret eller öppna en väderapp. Klimatet å andra sidan, har historiskt sett förändrats över längre tidsperioder, ofta omkring 30 år.
Klimatet påverkas av naturliga fenomen som exempelvis solens aktivitet, vulkanutbrott och havsströmmar. Det har gjort att vi under ett par miljoner år har rört oss mellan långa perioder av istider och mellanistider där medeltemperaturen kraftigt varierat.
Växlingarna mellan varmt och kallt har förstärkts på grund av ökade utsläpp och människans sätt att leva. Detta leder till klimatförändringar.
Ja, människan är en del av naturen.
Våra kroppar har utvecklats över miljoner år och på många sätt liknar vi andra organismer och varelser som bor på planeten. Vi föds, växer och dör på liknande sätt och vi är beroende av naturen för vår överlevnad. Även om vi har skapat teknologi och byggt samhällen, är vi fortfarande starkt kopplade till naturen i allt vi gör. Vi behöver ren luft att andas, rent vatten att dricka och mat att äta. Det är viktigt att ha en balans mellan vad vi och naturen behöver och mår bra av för att säkerställa en hållbar framtid.
Det finns mycket mat som är bra för både planeten och för oss!
- Frossa i grönsaker: Mycket av vår odlingsmark används idag för att producera djurfoder. Om vi istället väljer en växtbaserad kost slipper maten omvägen via djuren och vi får ner utsläppen rejält.
- Ät i säsong: Mat i säsong gör att transporterna minskar, samtidigt som det gynnar vårt inhemska lantbruk och tar vara på det som naturen har att erbjuda just nu.
- Låt bilen stå: Många gånger är vår egen resan till affären en riktig klimatbov och kan vi istället cykla eller gå är det ju toppen! Har vi långt till närmsta affär kan vi istället samåka eller göra flera ärenden på samma resa.
- Ät upp: Det lättaste vi kan göra är också att äta upp maten som producerats, rest och tillagats. Då spar vi både pengar och utsläpp.
Huvudsaken är inte heller att några få människor äter klimatsmart varje dag året om utan det viktigaste är att vi är många som gör lite var!
Att bo och vistas i områden med stor växtlighet har positiv inverkan på vår hälsa. Stress och mental ohälsa minskar, men även risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och typ 2-diabetes. Barn som föds och växer upp i växtrika miljöer löper mindre risk för övervikt och att leka vid platser med mycket grönska har visat sig ha positiv effekt på den psykiska, fysiska och motoriska utvecklingen. Även koncentrationsförmågan ökar till följd av vistelse i naturen.
Bin polliniserar växter, vilket gör att frukt, grönsaker och nötter kan växa. De bidrar till biologisk mångfald med en stor variation av olika växtarter. Detta gör att naturen och allt i den mår bättre. Binas arbete stöttar också jordbruket vilket i sin tur ger oss och djuren mat – varannan tugga vi äter är beroende av pollinatörer. Dessutom producerar de honung och bivax. Utan bin skulle många djur och växter försvinna, och vår matförsörjning hotas. Bin är alltså riktiga hjältar för naturen, och vi behöver därför vara rädda om var och en av dem!
En klimatflykting är en person som tvingats att fly till följd av klimatförändringarna. Det kan till exempel vara människor som förlitar sig på jordbruk på en plats som i allt större utsträckning drabbas av uteblivna regnperioder och utbredd torka eller där havsnivåerna stiger och gör platsen obeboelig. Världsbanken spår att år 2050 kan så många som 200 miljoner människor befinna sig på flykt på grund av klimatförändringar.
Idag finns det tillräckligt med mat och dricksvatten på jorden för att försörja alla människor. Problemet är att jordens resurser är ojämnt fördelade och tyvärr tar vi inte alltid vara på mat och vatten på ett hållbart sätt. Det kan handla om att slänga ätbar mat, förbruka mer vatten än vad vi behöver eller orsaka skada på naturen så att vattnet blir förorenat eller att jordbruksmark förstörs. Att hushålla med resurser och dela med sig till andra gör att mat och vatten räcker till alla.
Det kan argumenteras att Sverige är ett litet land som inte spelar någon roll för de totala utsläppen, men den genomsnittlige svenskens sätt att leva är bland de värsta i världen. Om alla jordens människor levde som vi i Sverige skulle jordens årliga resurser ta slut i april – och det har blivit mindre och mindre tid för varje år. Det innebär också att om jordens befolkning skulle leva likadant som vi svenskar, skulle det krävas fyra jordklot.
Idag har varken djur eller natur samma rättigheter som människan trots att vi alla är levande varelser som delar på planeten. I många länder har det införts lagar och regler för att skydda djur och natur och det blir en form av rättigheter, även om det är vi människor som bestämmer hur och när de ska gälla. Det finns många olika åsikter om detta och därför är det inte helt enkelt att fatta beslut om hur mycket rättigheter djur och natur ska ha.
Låt fantasin flöda och kom på spännande innovationer som är snälla mot planeten. Här finns inte några rätt eller fel!
Idag är många av våra städer anpassade efter människor och faktiskt bilar. Det finns till exempel mer parkeringsyta i Sverige än vad det finns bostadsyta. Om vi ser oss som ett med naturen och skapar städer som är bra för allt levande – människor, växter och djur, hur skulle vi då bo och leva? Fundera på vad du skulle vilja göra med parkeringar om vi istället började cykla och gå mer.
Vi människor behöver en hel del saker för vår överlevnad, såsom mat, kläder för att hålla oss varma eller tak över huvudet. För att må bra behöver vi också sådant som inte går att ta på, som kärlek, vänner eller att röra på oss.
Att vilja ha något uttrycker snarare önskningar eller preferenser kring något, som kan göra oss glada eller öka vårt välbefinnande på olika sätt. Men det är inte sådant som är direkt kopplat till vår överlevnad.
Skillnaden mellan förnybar och fossil energi handlar om vilken källa energin kommer ifrån. Förnybar energi kommer från källor som naturligt förnyas, såsom sol, vind och vatten. Fossilfri energi innebär att den inte kommer från fossila bränslen som kol, olja och gas. I Sverige kommer fossilfri el främst från kärnkraft och olika förnybara energikällor. Kärnkraft är fossilfri men inte förnybar, medan till exempel vattenkraft är både fossilfri och förnybar.
Växthuseffekt är ett fenomen som är nödvändigt för allt liv på jorden. Jorden har en atmosfär med olika gaser, inklusive växthusgaser som vattenånga, koldioxid, metan och lustgas. Dessa gaser absorberar värme från jorden och släpper sedan ut den igen i atmosfären. Det här fenomenet kallas växthuseffekten och är viktigt för att hålla jorden varm. Utan den naturliga växthuseffekten skulle det vara mycket kallare, ungefär 30 grader kallare än nu. Så, växthusgaserna fungerar som ett täcke som fångar värmen och gör jorden beboelig.
Det är väldigt många saker som behöver och kan göras för en hållbar framtid! Vi som individer kan hjälpa till genom att leva så miljövänligt som möjligt, men framför allt handlar det om viktiga politiska beslut som behöver fattas, samt att den tekniska utvecklingen går framåt.
Det här är några saker som skulle göra stor skillnad för vår och planetens framtid:
- En övergång till förnybara energikällor, som sol- och vindkraft, för att minska beroendet av fossila bränslen och minska växthusgasutsläppen.
- Ett mer hållbart jordbruk, med minskad användning av kemikalier och som skyddar den biologiska mångfalden.
- Bevarande och skydd av olika ekosystem och arter för att bibehålla den biologiska mångfalden och säkra ekosystemens stabilitet.
- Ökad utbildning och medvetenhet om hållbarhetsfrågor så att människor förstår hur vårt beteende påverkar miljön.
- Ett bra samarbete mellan världens alla länder för att hantera utmaningar som klimatförändringar, miljöförstöring och fattigdom.
Vad som händer med vårt skräp beror lite på var någonstans i världen man befinner sig och vilka förutsättningar som finns, men också vad du och jag gör!
Det finns både bättre och sämre sätt att hantera allt skräp som vi människor genererar. Ett bättre sätt är att sortera och återvinna skräpet till nytt material som sedan kan bli nya saker. Det finns också skräp som kan brännas upp och omvandlas till ny energi, vilket också kan vara bra om det görs på ett miljövänligt sätt.
Avfall och skräp som inte går att återvinna eller kompostera, kan ibland slutförvaras på deponier. Det betyder att man lagrar skräpet på ett sätt så att det inte ska göra skada för människor eller naturen, till exempel genom att det grävs ner.
Det är viktigt att vi alla hjälps åt att minska mängden skräp i världen. Det kan vi göra genom att konsumera mindre och återvinna mer.
Att tänka på klimatet kan göra att vi fylls med olika känslor. Det kan vara olika för olika personer och också variera över tid. Om du läser och hör om klimatet i skolan eller ser något på mobilen eller TV:n kanske du får information om klimatet och vad som händer runt om i världen. Kanske känner du hopp, ilska, oro eller så blir du förvirrad. Alla känslor är värdefulla och bra. Oavsett vilka känslor du har är det bra att prata med en vuxen om dem.
Är du vuxen och vill få tips om hur du pratar med barn om klimatet – läs gärna vår guide eller gå vår utbildning.
