Regeringen kallar sin budget inför 2025 för en klimatsatsning, men den döms ut av både oppositionspartier och Naturskyddsföreningen. Vem ska man tro på? Vi tog hjälp av 2030-sekretariatet för att reda ut vad budgeten innebär för klimatet.

Först: Utsläppen måste minska snabbt. Ständigt nya värmerekord, Kebnekajse som smälter med fem centimeter om dagen och allt våldsammare oväder runt om i världen – allt det signalerar att det är akut att kraftigt minska våra klimatpåverkande utsläpp. Sverige har också mer än halva utsläppsminskningen kvar för att klara våra egna klimatmål för 2030 – trots att det bara är sex år kvar. Dessutom kräver EU att Sverige ska halvera sin klimatpåverkan inom transporter, jordbruk och skog till år 2030 – missar vi det måste vi köpa dyra utsläppsrätter eller betala böter.

Sverige ser ut att missa alla stora klimatmål för 2030. Det står svart på vitt i regeringens budgetproposition – tvärtemot vad klimatminister Pourmokhtari och finansminister Svantesson sade bara dagen innan budgeten presenterades. I Naturvårdsverkets mest optimistiska scenario klarar vi EU:s 2030-krav för transporter, men inte i något klarar vi de nationella målen – som är överenskomna i Sveriges klimatlag. De förslag från regeringen som minskar utsläppen är alltså inte tillräckligt kraftfulla.

Här är det regeringen föreslår som, om det byggs vidare på för att tuffas till, kan bidra till att vi klarar målen:

1. Ny elbilspremie. Bland det första regeringen gjorde var att ta bort elbilspremien, vilket tillsammans med billigare bensin och diesel har lett till att Sverige är ett av de länder där elbilarna backar. Med en ny premie riktad till boende på landsbygden kan det bli ändring på det, särskilt som det finns 800 miljoner kronor i potten per år 2026 och 2027. Tyvärr dröjer det alltså över ett år innan premien är på plats och risken är förstås stor att många väntar till dess med att byta, och då ökar utsläppen under tiden.

2. Höjd reduktionsplikt med laddning. Reduktionsplikten ställer krav på drivmedelsbolagen att minska klimatpåverkan från den bensin och diesel de säljer. Det sker genom att blanda in hållbara biodrivmedel som till exempel görs av avfall och restprodukter. Då gör alla som tankar en liten klimatnytta varje gång, jämfört med om drivmedlen hade varit 100 % fossila. Regeringen sänkte 1 januari i år reduktionsplikten väldigt mycket från tidigare nivåer, till bara 6%, men nästa år ska den höjas igen, till 10 %. Skillnaden är att drivmedelsbolagen nu också får räkna in publik laddning av elbilar, vilket gör att de blir extra intresserade av att många laddar hos dem. Men det betyder också att för varje person som laddar sin elbil, så minskar nivån av förnybart som behöver finnas i drivmedlen som tankas – elbilen riskerar alltså att göra dieseln smutsigare! Knepet för att få både förnybart och el att öka vore att höja reduktionsplikten varje år fram till 2030, vilket sju partier faktiskt tidigare enats om i riksdagen.

3. Klimatklivet. Många klimatsatsningar är bra för samhället, men dyra för företaget eller kommunen. Därför finns det statliga Klimatklivet, som både regeringen och oppositionspartierna nu vill behålla. I år finns fem miljarder kronor att söka, nästa år 3,5 miljarder, vilket förstås är mindre men faktiskt 500 miljoner kronor mer än vad regeringen tidigare sagt. Nästa utlysning är i början av november, se till att ditt företag eller din kommun tar chansen!

4. Kraftlyftet är en ny fond som ska stötta investeringar i elproduktion, energilager och energieffektivisering. Här finns ”bara” 100 miljoner kronor 2025 och det dubbla 2026 – men andra stöd har växt när de blivit populära, så här är det viktigt att staten får många bra ansökningar.

5. Förlängt biogasstöd. Äppelskruttet som slängs, toaletten som spolas eller jordbrukets gödsel – allt det kan bli biogas som driver bilar, bussar och lastbilar. Det är klimatsmart, cirkulärt och kan göras lokalt istället för att vara beroende av importerade drivmedel som vi kanske inte ens får om det blir kris eller krig. Därför är det välkommet att regeringen förlänger och förstärker biogasstödet, till nästan en miljard kronor år 2025 och ännu lite mer åren därefter.

För att klara klimatmålen räcker det inte att göra mer av det bra som finns i regeringens budgetförslag – några av de riktigt klimatdåliga punkterna måste också ändras:

1. Fossila drivmedel får lägre skatt. Regeringen vill sänka skatten på fossil bensin och diesel, vilket är dåligt för klimatet och dyrt för statskassan. Fem miljarder kronor per år förlorar Sverige i intäkter för att göra det billigare att tanka de drivmedel som vi egentligen ska lämna bakom oss. Men, just detta förslag är på remiss till 30 september, så alla som tycker det är dåligt kan skriva en rad till regeringen!

2. Flygskatten tas bort. Regeringen har rätt i att flygskatten inte är träffsäker eftersom den beskattar alla flygplan lika; den som åker fossilbränsleslukande Jumbojet betalar samma som den som åker på SAF (Sustainable Aviation Fuel). Elflyg är inte undantagna från flygskatten – men kommer du med privatjet betalar du däremot inget. Istället för att fixa denna obalans, kanske med ett bonus-malus liknande system som bilarna redan har, vill regeringen bara ta bort flygskatten och låta alla betala 0. Att ta bort flygskatten är dyrt för statskassan; flygskatten ger två miljarder kronor om året, och det beräknas öka flygets klimatpåverkan med cirka 87 600 ton koldioxidekvivalenter 2025 och mer därefter. Dessutom ger staten stöd till regionala flygplatser utan att ställa klimatkrav, vilket kan tyckas konstigt eftersom moderaternas förre finansmarknadsminister föreslog just att flygplatser som vill ha pengar måste ställa om.
   
   
3. Skattebefriad fossil diesel till traktorn. När dieseln var jättedyr, fick lantbrukare tanka skattefritt så att inte jordbruket skulle slås ut och så att vi får mat på bordet. Nu är dieseln billig, vilket regeringen pratar mycket om i andra sammanhang, men jord- och skogsbruket ska ändå fortsatt få skattereduktion på fossila drivmedel. Naturvårdsverket slår fast att det hotar klimatomställningen och lantbruket själva vill hellre få hjälp att byta till hållbara drivmedel som de dessutom kan producera lokalt på gården.

4. Industriklivet halveras. För att Sverige ska vara ledande i den gröna omställningen, skapa jobb och få in exportmiljarder, kan tung industri behöva en knuff i ryggen. Därför finns Industriklivet som i år och nästa år har finansiering på nästan 1,5 miljarder kronor. Sen blir det dock inte ens hälften. Det är extra trist just när USA, Kina och andra delar av världen satsar på sina industrier. Är det inte bättre att göra effektiva elbilar, cirkulära batterier, fossilfritt stål och annat klimatsmart själva än att köpa dem utifrån?

Utöver dessa punkter finns också flera delar som påverkar vår natur och den biologiska mångfalden – till stor del i negativ riktning. Detta är också viktiga frågor som i förlängningen påverkar vårt klimat.

Nu har regeringen lämnat sitt förslag till statsbudget till riksdagen, som hela hösten ska diskutera och besluta om förslagen. Om inget oväntat händer blir det nästan precis som regeringen vill, eftersom den med Tidösamarbetet har egen majoritet. Siktet för oss som arbetar för en klimatomställning får därför vara inställt på att använda det som finns så gott det går, och att se till att det blir bättre längre fram, beslut för beslut – oavsett vem som regerar.

Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet

Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag samt 2030-sekretariatet