Efter en utbrändhet, en alltmer skavande vardag och en växande längtan efter livet på landet, lämnade Lotta Nordin och hennes familj storstaden och bosatte sig på Sollerön i Dalarna. I dag är hon bland annat med och driver den lokala loppisen Återbruket Klippen, men hörs också som en av rösterna i podcasten Bortom Ekorrhjulet. För Våra barns klimat berättar Lotta Nordin om sitt ideella engagemang och hur man vågar ta steget mot en annan vardag.
Du var med och startade Återbruket Klippen på Sollerön och är en av personerna som driver det ideellt idag. Berätta mer om projektet!
Återbruket Klippen är en allmännyttig ideell förening som säljer skänkta begagnade saker, möbler och prylar i två ouppvärmda lador på Sollerön utanför Mora i Dalarna. Vi är ett gäng, kanske 20–25 personer, som hjälps åt att jobba ideellt och på så sätt driva runt det, men alla som vill får bli medlemmar och vara med. Det finns alltid massor att göra!
All vinst skänker vi till olika projekt i närområdet – allt från stående aktiviteter som socialpingis och barngymnastik, till röjning av vandringsled och bidrag till samodling.
Det är kul och hållbarhet på så många nivåer! Det mest uppenbara är ju miljövinsterna som kommer när man återbrukar i stället för att köpa nytt. Men det fyller också sociala behov.
Hur är det att driva ett återbruk?
Det är kul och hållbarhet på så många nivåer! Det mest uppenbara är ju miljövinsterna som kommer när man återbrukar i stället för att köpa nytt. Men det fyller också sociala behov – dels för oss som är engagerade, som är en brokig skara i olika åldrar och med olika bakgrund. Men det blir också en samlingsplats som lockar många besökare. Man träffar alltid på vänner eller bekanta och hänger kvar och snackar lite. Ibland har vi en foodtruck på plats eller en skolklass som säljer fika och då blir det ännu mer naturligt att stanna en stund.
Sedan är det klart att alla ideella engagemang kräver en del, även om vi i detta fall valt att ha en platt organisation där ingen ska behöva ta på sig för mycket.
Vilka är dina råd till den som vill starta upp liknande projekt i sin ort?
Gör det bara! Vi hade inte tänkt ut allt från start utan mycket fick växa fram. Vi bollade lite med Coompanion, som är en företagsrådgivare för de som vill starta kooperativa företag, och någon på kommunen, men annars körde vi på och frågade Coop Sollerön om vi kunde låna deras lador som ändå stod tomma.
Men det är bra att vara ett gäng, för det krävs både styrelse och folk som kan jobba operativt, och det är lätt att bränna ut sig om man kör på för hårt. Det är alltid mer att göra än man tror. Och så får man släppa perfektionen! Vi hinner inte prismärka allt eller städa minutiöst, men så får det vara.
Hur ser drivet ut bakom dina ideella engagemang?
Jag drivs väldigt starkt av mina värderingar och det är när jag får jobba i samklang med dessa som jag har som mest driv. Samtidigt skaver det väldigt mycket när jag måste jobba med sådant som jag inte tror på. Jag har engagerat mig ideellt i många olika frågor genom åren – allt från läxläsning till politik, klimat och natur. Men de senaste åren är klimatet den fråga som tar mest av min energi. Vi håller på att såga av den gren vi alla sitter på och det är helt otroligt att det inte görs mer.
Jag vill inget hellre än att mina och andras barn ska växa upp på en frisk planet. Därför har jag också börjat engagera mig i manifestationer med Rebellmammorna. Och det är fint att få vara med andra som också bryr sig så mycket om samma sak. Det gör mig lite mindre orolig och jag känner mig mindre ensam. Så ett tips till alla med klimatoro – engagera dig! Forskning visar att vi mår bättre av det.
Vi jobbar för att kunna konsumera, och ju mer vi tjänar desto mer konsumerar vi. Vi hinner varken med oss själva eller våra nära, eller för den delen alla saker som vi köpt. Det är helt sjukt.
Du är även med och driver podcasten Bortom Ekorrhjulet och har själv valt ett annat typ av liv bortom det typiska ekorrhjulet. Hur gick detta till?
Jag driver podcasten tillsammans med min vän Katarina Jansson, som startade den för ganska många år sedan. Jag hade lyssnat och inspirerats och när hon behövde en ny partner hoppade jag på. Tidigare i livet har jag varit en klassisk ”duktig flicka” som satte plikt framför allt och tyckte att det var väldigt viktigt att jobba och göra rätt för mig. Men i takt med att jag brände ut mig samtidigt som jag insåg att vi också bränner ut planeten, så började det skava. Vi jobbar för att kunna konsumera, och ju mer vi tjänar desto mer konsumerar vi. Vi hinner varken med oss själva eller våra nära, eller för den delen alla saker som vi köpt. Det är helt sjukt.
Sedan drömde jag om livet på landet, att få odla, vara närmare naturen, bo billigare och längre från köphysteri, trender och avgaser. Så för sju år sedan flyttade vi från Stockholm till Sollerön. Det, i kombination med att jag startat eget med fokus på att inte jobba alltför mycket, gör att jag har ett helt annat lugn.
Hur gör man större förändringar i sitt liv och vågar ta steget att lämna en vardag som skaver?
Jag har nog inte tagit ett steg, utan det är flera, både små och stora. Ett tips är att reflektera över hur man faktiskt vill leva sitt liv, börja umgås med folk som redan gjort det du vill göra och sedan testa. Att ta hjälp av en coach är ju också bra om man kör fast.
Vi har ett poddavsnitt som heter ”10 tips för att lämna ekorrhjulet” där jag tycker att vi summerar det väldigt bra. Men det handlar mycket om att reflektera: vad mår jag bra respektive dåligt av i min vardag, och hur vill jag att mitt liv ska se ut om ett eller fem år? Det är också bra att hitta inspiration och likasinnade, och sedan våga följa hjärta och magkänsla. Dessutom är väldigt få saker för alltid. Blir det fel kan man alltid ändra sig igen och då har man i alla fall testat – det tror jag aldrig att man ångrar.
