Reflektion efter klimattoppmötet i Glasgow: En strimma hopp men vÄra barns framtid lÄngt ifrÄn sÀkrad

Text: Frida Berry Eklund, talesperson & verksamhetsledare

SÀkrade klimattoppmötet vÄra barns framtid? Nej. Lever mÄlsÀttningen om att hÄlla den globala upphettningen under max 1,5 grader? NÀtt och jÀmt.

Det hÀr var mitt fjÀrde klimattoppmöte pÄ plats. Mitt första var Köpenhamnsmötet, dÀr vÀrldens lÀnder totalt misslyckades med att producera ett avtal som ens var i nÀrheten av det som krÀvdes. Paris kÀndes som en otrolig seger, Parisavtalet föddes.

Den hĂ€r gĂ„ngen var jag pĂ„ plats med en förĂ€ldradelegation bestĂ„ende av 12 supermammor frĂ„n Indien, Brasilien, Polen, USA, England, Sydafrika, Nigeria, Ghana och Sverige. Vi var dĂ€r för att överlĂ€mna ett brev undertecknat av drygt 500 förĂ€ldragrupper frĂ„n 44 lĂ€nder till alla delegater och COP-presidenten, Alok Sharma. VĂ„rt krav: svik inte vĂ„ra barn – inför ett ett totalstopp för all ny finansiering av kol, olja och gas!

Det Ă€r svĂ„rt att summera ett klimattoppmöte och dess slutliga kommunikationsdokument, The Glasgow Climate Pact. Olika personer bedömer resultatet utifrĂ„n sitt eget perspektiv och intresse, frĂ„n “totalt fiasko” till “försiktigt positiv”. Allt handlar om politiska signaler, men ocksĂ„ maktspel, diplomati och “vibe” i korridorerna – och pĂ„ gatorna utanför.

Drama utspelade sig i förhandlingarnas sista stund nĂ€r Indien grĂ€vde ner hĂ€larna huruvida kolkraft ska “fasas ut” eller “fasas ner”. Och ja, semantik spelar roll, nĂ€r varje ord vĂ€gs pĂ„ guldvĂ„g. Klimattoppmötena Ă€r komplexa vĂ„gspel som Ă€r svĂ„ra att förutspĂ„, men trots det finns det alltid stora förhoppningar om vad mötena kan resultera i.

VÄr förÀldradelegation av mammor satt i olika paneler, höll föredrag och berÀttade sina hjÀrtskÀrande historier i media. LÀs exempelvis artiklarna i The Guardian, Times och New York Times. Och vi marscherade tillsammans med 100 000 andra pÄ Glasgows gator för vÄra barns rÀtt till en framtid.

Min kĂ€nsla efter Glasgow Ă€r tudelad: smĂ„ steg framĂ„t, och om alla löften infrias – och skĂ€rps vid förhandlingarna nĂ€sta Ă„r – har vi en chans pĂ„ det livsviktiga 1,5-gradersmĂ„let. Men jag kĂ€nner ocksĂ„ en enorm ilska över att en handfull rika lĂ€nder tillĂ„ts spela tĂ€rning om alla vĂ„ra barns liv, hĂ€lsa och möjlighet att leva goda liv pĂ„ den hĂ€r planeten.

Tre försiktigt positiva punkter frÄn mötet i Glasgow:

  1. LÀnderna uppmanas att komma tillbaka redan nÀsta Är med skÀrpta utslÀppsmÄl och ett gÀng olika initiativ har lanserats, bland annat för att minska utslÀppen frÄn bilar, kolkraft, metan och avskogning.
  2. Finansieringen till mer sÄrbara lÀnders klimatanpassning ska dubbleras till 2025 (men Àr lÄngt ifrÄn vad som krÀvs).
  3. För första gĂ„ngen omnĂ€mns bĂ„de kolkraft och fossila subventioner i texten frĂ„n toppmötet, vilket skickar en viktig signal om vad som faktiskt orsakar utslĂ€ppen (men med urvattnade och otydliga skrivelser sĂ„som att kolkraften ska “fasas ner” och “ineffektiva subventioner” ska bort.)

Tre downers:

  1. Allt som beslutades pÄ mötet Àr löften, det finns inga garantier att de omsÀtts i konkret handling. Experter bedömer att vi fortfarande Àr pÄ kurs mot 2.4 graders upphettning. De allra viktigaste besluten mÄste tas de nÀrmsta Ären för att se till att vi Àr pÄ rÀtt kurs redan 2030, dÄ utslÀppen mÄste ha minskat med 45 procent globalt.
  2. De som tar beslut i dag kommer troligtvis inte ha makten nĂ€r skiten pĂ„ riktigt nĂ„r flĂ€kten. Förhandlingarna domineras till stor del av Ă€ldre mĂ€n. Och pĂ„ tal om Ă€ldre mĂ€n: Faktum Ă€r att mĂ€n tar upp runt 75 procent av taltiden i förhandlingarna och den genomsnittliga delegationen bestĂ„r till 65 procent av mĂ€n. Dessutom har fĂ„ lĂ€nder med ungdomsrepresentanter i sina delegationer. HĂ€r Ă€r dock Sverige ett undantag – kudos!
  3. Klimattoppmöten stÄr och faller med stormakterna: EU, Kina, Indien och USA. De mest sÄrbara lÀndernas rop pÄ kompensation för de irreparabla skador som sker redan i dag pÄ grund av att rika lÀnder slÀppt ut sÄ mycket historiskt, föll pÄ döva öron. Dessutom bygger den globala processen pÄ vetorÀtt. Alla mÄste kunna acceptera slutdokumentet.

Efter att ha sett förhandlingarna bÄde inifrÄn och utifrÄn kan jag konstatera tvÄ saker:

  1. Forskningen Àr nu glasklar och tar mer plats Àn nÄgonsin, bÄde i förhandlingarna och i media.
  2. CivilsamhÀllets pÄtryckningskraft har ökat, inte minst pÄ grund av den starka och vÀxande ungdomsrörelsen.

Enligt flera bedömare spelade trycket utifrĂ„n, bĂ„de innan och under, klimattoppmötet en stor roll för att sĂ€kra The Glasgow Climate Pact. Utan organisationer som jobbar för att pĂ„verka förhandlingarna och öka transparensen, media pĂ„ plats som rapporterar och en mĂ„ngfald av röster som trycker pĂ„ pĂ„ gatorna – kommer beslutsfattare undan med mord. Bokstavligen.

Detsamma gĂ€ller hĂ€r i Sverige. Utan pĂ„tryckningar och skarpa frĂ„gor frĂ„n allmĂ€nheten – kommer vĂ„ra folkvalda inte att ta de kraftfulla beslut som krĂ€vs.

VĂ„ra barns klimat bestĂ„r av mammor och pappor som jobbar outtröttligen – och till den mesta delen ideellt – för att barns rĂ€tt till ett klimat i balans ska sĂ€ttas frĂ€mst i alla beslut, bĂ„de lokalt och nationellt. Backa oss med din underskrift eller genom att swisha valfri summa till 123 268 05 69.

Kategorier: Uncategorized

Dela: