Klimatkompass – för föräldrar i omställning

Vi behöver ställa om. För barnens framtid, men också för livet här och nu. Men hur kan vi minska vårt klimatavtryck samtidigt som vardagspusslet ska lösas?

Klimatkompassen tar dig med på en omställningsresa och visar hur du kan göra skillnad – med familjen och tillsammans med andra. När vi är många som ställer om kan vi skapa nya sociala normer och trycka på för ett ansvarsfullt agerande från politiker och näringsliv.

Följ med på en resa mot nya möjligheter!

Häng med på kartan!

Använd Klimatkompassens karta för att guida familjens omställningsresa. Skriv ut ditt eget ex och sätt det på kylskåpet – nära till hands för att inspirera till nya vanor. Vilket område väljer ni att starta med?

Maten

Varför ska vi bry oss om vad vi äter?

Mat är gott och livsviktigt, men vilken mat du väljer och hur den produceras påverkar också klimatet och vår planet. En tredjedel av hushållens klimatpåverkan kommer från maten. Att äta klimatsmart handlar om att äta mat med lågt klimatavtryck sett till hela livsmedelskedjan.

Därför är det viktigt att vi tänker på vad vi lägger på tallriken, men också att vi inte slänger mat. Vissa val har stor påverkan på våra utsläpp och bör därför ligga i fokus när vi ställer om. Och det är egentligen inte så svårt – för det din kropp mår bra av att äta är oftast det som planeten också mår bra av.

Störst utsläpp har mat från djurriket såsom kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Det beror främst på att uppfödning av djur kräver stora resurser, både i form av yta, foder och transporter. Men måste man utesluta allt och hur navigerar man?

När du väljer växtbaserad kost slipper maten omvägen via djuren och du får ner dina utsläpp rejält. Att få i sig näringsrik mat är viktigt för alla, inte minst för barn som växer. Genom att välja råvaror med lågt klimatavtryck och kombinera dem så att måltiden blir näringsrik, varierande och god kan vi gynna både hälsan och planeten.

Genom att äta mat i säsong minskar transporterna, samtidigt som det gynnar vårt inhemska lantbruk och tar vara på det som naturen har att erbjuda just nu. Eftersom mat i säsong oftast är billigare innebär det dessutom att du kan minska både utgifter och utsläpp på samma gång.

Mat produceras, transporteras, förädlas, förpackas, förvaras och säljs. Allt detta kräver stora mängder resurser och genererar stora utsläpp. Dessvärre slängs en tredjedel av all mat som produceras innan den når någons mage och störst matsvinn sker i hushållen hos dig och mig. Vilket slöseri!

Idag är varannan tugga importerad. Men var kommer maten ifrån, hur kommer den hit och hur tar den sig från affären hem till dig? Resan till tallriken kan se ut på många olika sätt och innefatta flera olika transportmedel med olika stor påverkan. Här kan du som kund göra skillnad med dina val!

Prylarna

Hur påverkar min konsumtion klimatet?

I Sverige lever vi som om vi hade 4 jordklot. Redan den 3 april beräknas Sverige nå 2023 års Overshoot Day – dagen då vi har använt de resurser som jorden förväntas kunna generera under ett år. Det betyder att vi lever på lånade resurser resten av året – resurser lånade av våra barn.

De ohållbara konsumtionsmönster vi har idag skadar både planeten och människors hälsa. Det är därför dags att se över vad vi väljer att konsumera.

Köpt ny t-shirt? Om du följer genomsnittet kommer du att använda den 30 gånger. Dubblar du det kan du halvera klimatavtrycket! Det beror på att störst klimatpåverkan från våra kläder sker i produktionen. Detsamma gäller för andra prylar i våra hem. Genom att välja andra hand i första hand och förlänga prylarnas liv kan du därmed minska klimatavtrycket rejält – med bonusen att dessutom spara pengar!

Idag lever vi i en köp-och-släng-kultur. Kärleken vi ger våra prylar har kanske aldrig varit mindre och när något är trasigt väntar en ny runt hörnet. Mycket av det som säljs idag är inte producerat för att hålla länge och många gånger kan det kännas smidigare att köpa nytt istället för att laga. Vi behöver gå tillbaka till att se värdet i våra prylar – något som gynnar både plånboken och klimatet. Och dessutom lära barnen att det ligger resurser i varje sak som tillverkas – både jordens resurser och arbete. Dags att förlänga livet på våra prylar!

Barnen fyller år, kompisar har kalas och mormor kommer och hälsar på. Tillfällena för att ge och få presenter tycks aldrig ta slut och barnens rum svämmar över av prylar. Samtidigt är presenter ett sätt att visa kärlek och uppskattning. Så hur ska vi förhålla oss presentdilemmat och fortsätta ge, utan ett ständigt växande prylberg som resultat? Och varför måste normen vara nytt, nyare, nyast?

Idag möts vi av reklam överallt – i sociala medier, på mjölkpaketet och på bussen på väg till jobbet. Beroende på vem du är kan du utsättas för upp till 5 000 reklambudskap per dag! Ofta handlar det om nya prylar du behöver för att passa in i trender, kompisgänget eller lösa problem som du inte visste att du hade. Reklamen utlovar lycka i konsumtionen, men är det verkligen det som gör oss lyckliga?

Vi konsumerar som aldrig förr! Och visst behöver vi en del grejer för att kunna leva, men troligen inte i den mängd som erbjuds i dagens (över)konsumtionssamhälle. Ska vi klara oss inom planetens gränser finns det inte plats för onödiga prylar som ändå inte används. Prylar som dessutom kanske tar mer tid än vad de ger nytta? Det är dags att börja leva mer med mindre!

Pengarna

Vad gör vi egentligen med våra pengar som vi tjänar, sparar och spenderar?

Att de rikaste 10 procenten släpper ut lika mycket som resten av alla människor på jorden är inte rimligt. Mer pengar innebär oftast en smutsigare livsstil – för att det ger oss råd att konsumera mer. Därför är det viktigt att se över vad vi direkt och indirekt gör med de pengar som vi tjänar, sparar och spenderar?

Sju av tio tror att en hållbar livsstil är dyrare, men sanningen är att hållbara val och investeringar ofta gynnar plånboken. Det finns alltså allt att vinna på att se över ekonomin!

Sparar man får man nästan hållbarheten på köpet! Sparsamhet är resurssnålt vilket ofta är miljövänligt i sig. Att spara grönt är skönt och ansvarsfullt.


Våra sparpengar som ligger hos banken kan jobba för olika ändamål och det går att göra medvetna val när du väljer att spara hållbart. Ett val man snabbt och aktivt kan göra är att reka din premiepensionsfond, filtrera fonder och välja bort fonder som investerar i fossila bränslen på Pensionsmyndigheterna.se.

Har du koll på vad du lägger dina pengar på? Genom att budgetera och planera inköp får vi koll på vår ekonomi. Det gör förhoppningsvis att vi köper färre onödiga saker på impuls och satsar på kvalitet när något behöver bytas eller köpas, något som också genererar ett större andrahandsvärde. Att kartlägga vart våra pengar går ger oss kontroll och utmanar våra prioriteringar, vilket i slutändan ger oss bättre förutsättningar att uppfylla våra drömmar.

Att hushålla med våra resurser kan ibland vara nödvändigt för att få vardagen att gå ihop. Men vilka incitament har vi egentligen att låta bli? Eftersom vi idag förbrukar mer av jordens resurser behöver vi börja hushålla med det vi har. Genom att ta tillvara på det vi har omkring oss sparar vi både på planeten och pengarna. Och det vi själva inte längre har behov av kan bli till stor nytta för någon annan.

Numera finns få hovslagare, men desto fler copywriters. För hundra år sedan såg det helt annorlunda ut. Jobb försvinner ständigt och ersätts av nya, vissa samhällsbärande yrken står stadigt – medan andra ersätts med nya arbetsuppgifter och titlar. Frågan är: satsar vi på rätt kompetens för framtiden? Hur kan vi förbereda och utbilda oss och våra barn för morgondagens yrken?

Som inspiration har vi sammanställt en lista på 101 yrken som kommer att spela viktiga roller i samhället efter omställningen här.

Resorna

Varför behöver vi bry oss om hur vi reser?

För att minska vårt klimatavtryck är det viktigt att vi känner till hur utsläppen för olika transportmedel ser ut. Först då kan vi göra kloka val och ställa krav på vår våra politiker att underlätta för oss i de valen.

En del resor påverkar till exempel inte alls planeten, medan andra kan sluka hela din utsläppsbudget på bara några timmar. Vi behöver helt enkelt ha lite bättre koll på våra resor – och kanske utmana våra vanor för att minska klimatavtrycket, men också för att gynna vår hälsa!

Att visa världen för sina barn är en stor dröm för många. Vi vill uppleva nya platser, samla minnen och ta del av världen långt bort ifrån vardagen. Vi sparar, jobbar, längtar till våra semesterveckor och tar inte sällan från våra sparade pengar för att finansiera allt vi vill göra när vi är lediga. Men hur kan vi uppfylla våra semesterdrömmar på ett hållbart sätt? Och vad är det egentligen vi drömmer oss bort till?

Träningar, kompisar på andra sidan stan, kompletteringshandling och stressiga morgnar. För en barnfamilj finns många bra ursäkter för att ta bilen. Inte minst för att överhuvudtaget komma utanför dörren och iväg. Samtidigt behöver vi förflytta oss och leva mer hållbart och då kan den där bilresan var och varannan dag behöva ses över och ibland ersättas av alternativ som gynnar både planet och hälsa!

Hjortronplock, krabbfiske, längdskidor och svampskogar. Vårt avlånga land har en fantastisk natur och allemansrätten gör att vi faktiskt kan ta del av den allihop. Att satsa på ”svemester” kan göras på sätt som är snälla för både klimat och plånbok. Vilka smultronställen finns i din direkta närhet?

Det går inte att komma ifrån det faktum att resor är både fantastiskt och i viss mån nödvändigt. Vi reser ofta och mycket och har helt enkelt ett behov av att förflytta oss. Men hur gör vi det på ett sätt som inte skadar planeten? Finns det alternativ till charterresan?

Hälsan

Varför mår vi bra av att ställa om?

Klimatkrisen är en enorm utmaning och som medborgare på planeten berörs vi alla. Därför är det viktigt att vi tar till oss klimatkrisen och hittar sätt att förhålla oss till alla utmaningar som väntar. Forskare menar att en omställning till en mer hållbar framtid ger direkta hälsovinster här och nu. Det planeten mår bra av mår alltså vi också bra av – win win!

Värderingar går passande nog att jämföra med en kompass. Det handlar helt enkelt om att navigera utefter redan uppsatta principer när man fattar beslut. Våra värderingar påverkar hur vi ser på varandra och på allt som händer runt omkring oss och är ofta viktiga för oss att följa. Men hur hittar man nya värderingar att leva efter och varför blir det ibland ett glapp mellan våra värderingar och vårt beteende?

Ibland kan det kännas oroligt och ångestfyllt att tänka på klimatet och framtiden. Som människor har vi aldrig tidigare stått inför en liknande planetär kris, vilket gör det hela abstrakt och svårt att ta till sig. Samtidigt behöver vi förhålla oss till den och också hitta ett hoppfullt sätt att agera på den inför våra barn. Men hur gör man det? Hur hittar man hoppet?

Vi är nog många som sagt till våra barn att de behöver gå ut och få ”lite frisk luft” utan att egentligen ha ett svar på varför. Forskning visar att vistas i naturen främjar både fysisk och psykisk hälsa samt att det skapar en miljömedvetenhet som är viktig att få med sig redan som barn. Nu tar vi med familjen ut i naturen!

Människan är flockdjur. Vi påverkar och påverkas av vår omvärld och våra relationer och förflyttar oss dagligen mellan olika sociala sammanhang. Men vad händer när man ifrågasätter sin bubbla och sitt nätverk? Att gå samman och agera tillsammans har visat sig ha stor positiv påverkan, både för resultat och för den enskilda individens hälsa. Dags att bygga ett nätverk!

Vi tror på en mindre stressad människa på en mindre stressad planet. Det kan låta klyschigt, men idag är vi många som jagar dygnets timmar för att ändå i slutet av dagen ursäkta oss för något vi helt enkelt inte hann med. Kanske är det dags att vi stannar upp och reflekterar över hur vi egentligen vill leva våra liv och vad vi vill lägga vår tid på? Att ställa om och skapa en livsstil som är hållbar för både oss själva och planeten.

Boendet

Varför behöver vi anpassa vårt hem?

Våra boenden kan vara riktiga klimatbovar och hela 30 procent av svenska privatpersoners klimatpåverkan beräknas komma från bostäderna. Egentligen är det kanske inte så konstigt. Vi spenderar i genomsnitt 18 timmar per dag hemma och både hur vi bor och våra aktiviteter i hemmet genererar olika mängder utsläpp. Det är därför av stor vikt att fundera över hur vi kan ställa om vårt boende. Det har vi allt att vinna på! Det klimatsmarta boendet är ofta både ekonomiskt fördelaktigt och en framtida trygghet i ett förändrat klimat.

Att energieffektivisera handlar i stora drag om att hushålla med vår energi och att använda den när tillgången är som störst. Att se över vårt boende och vår energianvändning behöver inte innebära omfattande renoveringar dyra inköp. Med medvetenhet kommer man långt! Fördelarna? Lägre elräkningar, skönare inomhusklimat, bättre luftkvalitet och en mindre påverkan på planeten.

Hur skulle samhället se ut om vi delade med oss lite mer? Att samla på sig en massa prylar som sällan används innebär i förlängningen ett onödigt slöseri med jordens resurser. Här kan vi alla bli bättre – både på att låna och att låna ut. Det gäller inte bara prylar, att dela på tjänster och kunskap fungerar minst lika bra. Sharing is caring!

Har du funderat på vad som står på innehållsförteckningen på de medel du städar eller tvättar med? Vi behöver inte ha gifter och kemikalier i plastflaskor hemma för att hålla rent och fräscht. Många gånger finns det billiga, miljövänliga och minst lika effektiva sätt att ta till. Det kan vara nya tips och gamla huskurer som våra far- och morföräldrar använt sig av, men som vi glömt av på vägen. Att städa hållbart ger både rent hemma och rent samvete gentemot planeten!

Beroende på möjligheter och intresse finns det idag många sätt och nivåer av odling. Allt från krasse i kruka till kolonilotter, samplantering av grönsaker och en egen liten oas på balkongen eller i trädgården. Att odla kan vara en rolig, tillfredsställande och lärorik aktivitet för hela familjen. Varför inte så ett par frön och se om intresset växer?

Växla upp – Från individ- till systemförändring

Klimatkrisen är ett komplext problem, till och med ett superkomplext problem. Det betyder att det inte finns några enkla lösningar – hade det funnits hade vi troligen inte stått inför den utmaning som vi nu gör. Att det är svårt betyder dock inte att det inte går att göra något. Det handlar tvärtom om att vi behöver börja utforska alla de åtgärder som kan leda oss på vägen mot en lösning – även om vi inte vet vad som är det slutgiltiga målet.

För att hantera komplexa problem behöver vi jobba på olika plan. Vi tror på att börja omställningen där vi är – tillsammans med familjen, som en del av vårt dagliga liv. De sex områden som vi har valt att inkludera i vår Klimatkompass – maten, prylarna, pengarna, resorna, hälsan och boendet – är områden där du kan skapa förändring för att minska ditt och familjens klimatavtryck.

Men vi vet också att det behövs mer för att skapa större effekt och långsiktigt hållbara lösningar. Vi behöver växla upp från individbeteende till systemförändring. Genom att inspirera, påverka och organisera andra kan vi tillsammans uppnå en större förändring – den förändring som behövs för att hitta vägen mot en lösning på det superkomplexa problem vi står inför.