Endast två partiers klimatmål (MP, V) är nära Parisavtalets 1,5-gradersmål. Ytterligare två partier (C, L) går längre än Sveriges klimatmål, men når inte lika långt som MP och V. Övriga partier (KD, M, S, SD) har mål i linje med det svenska klimatmålet, men är längre ifrån 1,5-gradersmålet. Det visar en ny analys av partiernas klimatmål med klimaträttvisa i fokus. Bakom projektet står Klimatkollen, forskarnätverket Researchers’ Desk, WWF, Våra barns klimat och ClimateView, i samarbete med PwC och Naturskyddsföreningen.
– Dagens unga förstår att politiker inte gör det som krävs enligt vetenskapen. Nu måste alla partier kliva fram och vara modiga och ta faktabaserade beslut. För varje år som partierna duckar ansvaret, ökar klimatskulden till våra barn – det kan vi inte att acceptera, säger Frida Berry Eklund, talesperson för Våra barns klimat.
I analysen jämförs både partiernas klimatmål och deras ambitioner för kompletterande åtgärder. Miljöpartiets och Vänsterpartiets klimatmål bedöms ligga inom ramen för en rättvist fördelad koldioxidbudget, medan avståndet till nästföljande parti, Centerpartiet, motsvarar nära 100 Mton CO2, – cirka två gånger Sveriges totala utsläpp 2021.
- Klimaträttvist mål (Stoddard and Anderson, 2022): 170 Mton CO2
- Sveriges nuvarande mål: 355 Mton CO2 (motsvarar 2,1 gånger mer än Parisavtalets 1,5-gradersmål).
- Sverigedemokraterna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)
- Socialdemokraterna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)
- Kristdemokraterna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)
- Centerpartiet: 311 Mton CO2
- Vänsterpartiet: 217 Mton CO2)
- Miljöpartiet: 180 Mton CO2)
- Liberalerna: 355 Mton CO2 (Sveriges nuvarande mål)
För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål bör Sverige maximalt släppa ut cirka 170 miljoner ton koldioxid. (Stoddard and Anderson, 2022). Det utgör Sveriges andel av den globala budgeten för Parisavtalets 1,5 gradersmål, med hänsyn tagen till avtalets rättviseaspekt. Den bygger på att historiska utsläpp spelar roll, eftersom koldioxid från mänsklig aktivitet påverkar klimatet i tusentals år. Om Sveriges utsläpp överstiger den rättvisa andelen så tar vi av fattigare länders utrymme, eller så missar vi klimatmålen.
– Mer än hälften av barnen i Sverige är oroliga för klimatet och framtiden. En del av orsaken är att beslutsfattare inte gör det som krävs enligt vetenskapen. Det är vuxnas ansvar att agera nu för att bromsa klimatkrisen, säger Frida Berry Eklund, talesperson för Våra barns klimat och medgrundare av Klimatkollen.
Om partigranskningen
Läs mer om partigranskningen på Klimatkollen här.
Partigranskningen är samordnad av Klimatkollen tillsammans med Världsnaturfonden WWF, forskarnätverket Researchers’ Desk, påverksansorganisationen Våra barns klimat och klimatteknikbolaget ClimateView. Granskningen görs i samarbete med rådgivnings- och revisionsföretaget PwC samt Naturskyddsföreningen.
Om Klimatkollen.se
Klimatkollen är ett nytt digitalt verktyg som presenterar klimatfakta och utsläppsdata för Sverige och alla kommuner. Syftet är att visualisera fakta på ett enkelt och tilltalande sätt, för att på det sättet bidra till en mer faktabaserad klimatdebatt och åtgärder som minskar utsläppen i linje med Parisavtalet. Klimatkollen är utvecklad av Klimatbyrån ideell förening i samarbete med bland andra Världsnaturfonden WWF, Iteam, Våra barns klimat, Klimatklubben och ClimateView.
Om koldioxidbudgetar
En koldioxidbudget visar den mängd koldioxid vi har kvar att släppa ut för att klara en viss global temperaturökning med en viss sannolikhet. FN:s klimatpanel, IPCC har tagit fram koldioxidbudgetar som visar vilken mängd utsläpp som motsvarar en viss temperaturökning, med olika nivåer av sannolikhet.
Förra året släppte Sverige ut 48 miljoner ton växthusgaser, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med 2020 enligt SCB. Koldioxidutsläppen uppgick 2021 till 37 miljoner ton. För att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål bör Sverige maximalt släppa ut cirka 170 miljoner ton koldioxid
Det skulle innebära att Sveriges utsläpp behöver minska med 21 procent (exponentiellt) från 2022. Den nationella koldioxidbudgeten har beräknats av forskare vid Uppsala universitet. I analysen exkluderas utsläpp från cementproduktion som istället fördelas globalt innan nationella budgetar räknas fram. Läs mer här.
