Josefin Skugge: ”Vi strävar efter att skapa mer lek per sak!”

Efter att under en längre tid velat göra något mer konkret för klimatet, tog Josefin Skugge tjänstledigt från sitt jobb och började läsa en projektkurs på folkhögskola. Resultatet av kursen blev Leksaksbiblioteket Stockholm – en omtyckt plats i Skarpnäck där barn kan låna hem leksaker till en låg kostnad. I vintras firade man ett år och hoppas nu att fler inspireras av devisen att ”låna och dela är det nya köpa”.

Vad är ett leksaksbibliotek och hur funkar det?

Leksaksbiblioteket är ungefär som ett vanligt bibliotek, fast istället för böcker lånar man leksaker och andra barnrelaterade produkter här. Vi tycker att ett leksaksbibliotek är världens bästa grej som främjar delat ägande, ger fler möjligheter till mer och sparar på jordens ändliga resurser.

Hur fungerar det?

För att kunna låna blir en vuxen medlem i föreningen och skaffar sig ett lånekort, där det sedan går att välja nivå utifrån hur många artiklar man vill ha hemma åt gången. Medlemsavgiften för 2025 är gratis, men man betalar en mindre summa för lånekortet som beror på nivån. Lån och återlämning sker i vår lokal i Skarpnäck, i södra Stockholm, och lånetiden är 28 dagar. Innan återlämning rengör låntagaren leksakerna enligt instruktion och ser till att alla delar finns med. Hela vårt låneutbud finns tillgängligt i vårt digitala lånesystem där man kan botanisera runt hemifrån för att planera sitt lån och se vad som finns inne just nu.

Det går också bra att vara medlem utan att låna, bara för att visa sitt stöd. Förutom att låna ut grejer så vill vi vara en social mötesplats som bidrar till liv, rörelse och trygghet i lokalsamhället och längre fram hoppas vi på att kunna anordna olika event med koppling till hållbarhet och barn. Vi strävar efter att skapa MER LEK PER SAK!

Hur kom det sig att du startade Leksaksbiblioteket och hur gick du tillväga?

Jag jobbade som studie- och yrkesvägledare men hade tappat motivationen för mitt dåvarande jobb, samtidigt som jag ville arbeta med något där jag kunde omsätta min klimatångest i något konkret. Jag tog tjänstledigt för att gå en estetisk terminskurs på folkhögskola, och väl där fick jag tid att tänka och känna efter. Sedan några år tillbaka följde jag olika barn- och lekkonton på Instagram, och jag tror att det var någonstans där som jag första gången kom i kontakt med konceptet leksaksbibliotek, och mer specifikt Leksaksbiblioteket i Majorna. Det fanns alltså ett ställe i Göteborg, där man kunde låna hem leksaker – vilken grej!

Tanken om att göra något liknande i Stockholm började gro och så småningom började jag en kurs där man fick jobba med ett eget projekt under ett år. Jag kunde verkligen ingenting om ideella föreningar, att driva projekt eller att starta en verksamhet sedan innan, men under våren 2023 bildade jag sedan föreningen Leksaksbiblioteket Stockholm tillsammans med några vänner och nya bekantskaper. Ett år med projektet på folkhögskolan blev till två och i februari 2024 öppnade vi till slut Stockholms första leksaksbibliotek.

Vad har du fått för reaktioner?

Jag skulle säga att typ alla som besöker oss är positiva och säger saker som “fantastisk idé!”, “hur kan det inte redan finnas” och liknande. Självklart berättar vi då att det redan finns två leksaksbibliotek i Göteborg som vi inspirerats och lånat av. Många som besöker oss uttrycker också att de inte riktigt visste vad de skulle förvänta sig, men att de blev positivt överraskade när de kom hit. Jag tror att det handlar om att vi har en väldigt färgglad, lekfull och inbjudande lokal, med ett stort utbud av schyssta leksaker – och så är vi som jobbar här rätt trevliga också!

Vilka är de typiska besökarna?

En typisk besökare är en förälder som bor i Skarpnäck eller Bagarmossen, som kommer förbi en eftermiddag efter förskolan tillsammans med sina barn, byter leksaker och leker en stund på plats. Det är liksom det bästa på något vis, att vi har blivit en viktig plats i deras vardag, och ett ställe som både barnen och föräldrarna gärna kommer till för en stund tillsammans.

Går det också att skänka leksaker till er?

Vi blir så klart jätteglada av att få donationer av saker som vi kan komplettera vårt låneutbud med! Det bästa är att höra av sig till oss för att berätta vad man vill donera. Vi har lite olika “regler” för vilka leksaker (och andra barnrelaterade prylar) som vi tar emot. Men generellt gäller att grejerna inte ska vara äldre än tio år gamla, hela och rena och i väldigt gott eller gott använt skick. Vi vill ha så hållbara och giftfria leksaker som möjligt och fokuserar på saker gjorda i bioplast, trä, träliknande material och helst inte grejer med batterier i.

Som komplement till våra leksaker lånar vi också ut andra barnrelaterade produkter, som resesäng, bärsjalar/bärselar, gravidkuddar, babygym och amningskuddar. Och vi tar gärna emot utklädningskläder som är tvättbara! Det bästa brukar vara att besöka oss eller spana in vårt låneutbud online för att skapa sig en uppfattning om vilken typ av leksaker vi har hos oss.

Vilka är eller har varit de största utmaningarna med att driva ett leksaksbibliotek?

Vår allra största utmaning har hela tiden varit, och är fortfarande, pengar. Vi gör allt arbete med leksaksbiblioteket ideellt, alltså utan lön, och försöker att hitta vägar framåt för att under året kunna anställa någon – eller ja, mig i första hand. Leksaksbiblioteket är mitt jobb, även om det är obetalt. Jag har kombinerat det med att arbeta lite extra tidigare och nu försöker jag läsa en kurs i programmering, men jag vet inte hur länge jag kan fortsätta arbeta gratis. Även om jag får massa tillbaka i andra former än pengar så är det ju trots allt pengarna som betalar maten på bordet. Samtidigt är jag absolut inte redo att lägga ner. Jag tror så hårt på det här och det här får väl sägas vara mitt bidrag till klimatarbetet.

Jag tror att “låna och dela är det nya köpa” och att fler och fler både kommer att och behöver inse det. Vi måste ändra normen kring konsumtion, såväl ny som begagnad.

Tror du att det skulle gå att göra något liknande inom andra fält och för andra målgrupper eller saker?

Absolut! Prylar, verktyg och andra sällan-varor är ju alldeles utmärkta för låneverksamhet. Tänk att låna grejer till en fest – en pastamaskin, en glassmaskin eller något annat som du faktiskt inte behöver fylla köksskåpen med. ”Libraries of things” är ett begrepp som finns i andra länder, men jag tror inte att det är så vanligt i Sverige än. En del bokbibliotek har ju börjat med utlåning av andra grejer såsom gitarrer, symaskiner och kanske även verktyg. Jag tror att “låna och dela är det nya köpa” och att fler och fler både kommer att och behöver inse det. Vi måste ändra normen kring konsumtion, såväl ny som begagnad, och här har välfungerande låneverksamheter en stor möjlighet att bidra.

Tidigare i år firade ni ett år – hur hoppas du att det ser ut för Leksaksbiblioteket Stockholm i framtiden?

Ja, det var en fantastisk och överväldigande dag! Vi hade ca 200 besökare i vår lilla lokal under dagen och den månaden hittade 45 nya låntagare till oss. Framåt hoppas jag att det ska finnas filialer till Leksaksbiblioteket Stockholm på fler platser. Vi har tankar om att samarbeta med exempelvis olika Folkets hus eller bokbibliotek, dit vi kan komma med en lådcykel fullastad med leksaker så att medlemmar kan lämna och låna saker närmare sin bostad. Det är många som älskar idén med ett leksaksbibliotek men som tycker att det är svårt att upprätthålla lånandet över tid, eftersom de kanske bor en bit bort från Skarpnäck där vi håller till. För att på riktigt förskjuta normerna kring konsumtion och ägande så tror jag att vi måste göra det enkelt att kunna låna, och det här kan vara ett sätt. Vi undersöker också möjligheten att ha ett skåp där reserverade leksaker kan hämtas ut och lämnas tillbaka när vi inte har öppet. Än så länge är detta bara lösa tankar och visioner – utmaningarna kring finansiering och att ta oss till att kunna betala lön till några är vårt primära fokus nu.

Har du några rekommendationer om man skulle vilja dra igång något liknande?

Mitt starkaste tips är att först läsa “Handbok för att starta och driva leksaksbibliotek” som Leksaksbiblioteket i Majorna har publicerat som en del i sitt Arvsfonden-projekt. Därefter är mitt tips att hitta fler att engagera sig med redan från början. Det blir så mycket lättare och bättre när fler är med och delar på ansvaret och kommer med olika infallsvinklar. Vidare tror jag att det är klokt att ta reda på hur kommunen som man tänker sig vara verksam i ställer sig till ett sådant initiativ. Finns det en möjlighet att göra det i ett gemensamt projekt med någon redan existerande verksamhet?

Hur har leksaksbiblioteket påverkat din egen konsumtion?

Jag tror att jag var ganska bra på att tänka kring min konsumtion även tidigare, men sedan jag kom igång med Leksaksbiblioteket Stockholm är jag nog mer tydlig, både för mig själv och för andra, kring att jag verkligen försöker undvika nykonsumtion.

För mig är normen att second hand-handla och låna och jag kan bli uppriktigt förvånad när jag förstår att många andra inte lever så, alls. Jag funderar ganska mycket på om jag skulle må bättre av att bo i ett område där det är mer självklart att leva som jag gör och där man förstår att nyinköp och utlandsresor flera gånger om året inte är vägen framåt. Jag kämpar också med att våga ge begagnade presenter när barnet ska iväg på födelsedagskalas eller har kalas. Här får jag kämpa rätt hårt med mina känslor och att stå ut med att andra kanske tycker att jag är märklig. Den bästa presenten till barnkalaset är ju annars ett presentkort på ett leksaksbibliotek!