Hur hänger våra barns hälsa ihop med ett klimat i förändring? Sämre skördar, torka, stigande matpriser, extremväder och ökande utbredning av infektionssjukdomar är vad som kan följa i klimatförändringarnas spår – effekter som många barn redan idag lider av i andra delar av världen. Förutom att barn som grupp är mer utsatta för exempelvis matbrist och infektionssjukdomar, kommer deras framtid som vuxna präglas av hur väl vi lyckas bromsa utvecklingen.
I arktiska länder nära polerna, som Sverige, går uppvärmningen dubbelt så snabbt som den gör på planeten i genomsnitt. I Sverige blir klimatet i korthet varmare och blötare. Här kan odlingssäsongen komma att förlängas, men risken för grundvattenproblem, skogsbränder och värmeböljor ökar. Det gör samtidigt sannolikheten för skyfall och översvämningar. I Sverige har vi turen att ha en väl utbyggd hälso- och sjukvård. Än så länge har vi varit relativt förskonade från negativa hälsoeffekter, men det är viktigt att förstå att även här kommer barns hälsa att påverkas.
Ökning av infektionssjukdomar
Ekologin för vektorer (arter som sprider infektionssjukdomar) förändras – och därmed deras utbredningsområde. I Sverige ser vi redan nu ett ökat antal fall av TBE, sorkfeber och badsårsfeber då temperaturen på land och i haven stiger. Sorkfeber är en blödarfeber som bland annat drabbar njurarna. Badsårsfeber är en infektion som orsakas av en Vibrio-bakterie, som gynnas av Östersjöns varmare vatten. Den ger en allvarlig sjukdom med akut feber och påverkat allmäntillstånd som i värsta fall kan leda till sepsis (blodförgiftning). TBE är en fästingburen hjärninflammation, som nu sprids till allt större områden i Sverige.
I Europa sprids dengue- och zikafeber till nya områden, då myggorna som sprider sjukdomen gynnas av ett varmare klimat. Samtidigt minskar konkurrerande arter i takt med att den biologiska mångfalden utarmas, och det ekologiska skyddet är därmed försvagat.
Marknära ozon, allergener och höga temperaturer ett hot mot hälsan
Till följd av ökande temperaturer kommer vi exponeras för mer marknära ozon, vilket ökar risken att bli sjuk i hjärt- och lungsjukdomar samt astma. Vi kan komma att få en pollensäsong som varar året runt, vilket kommer försvåra för allergiker och astmatiker. Förutom att säsongen förlängs kan vi vänta oss fler svamp- och växtarter som producerar och sprider allergener då nya, sydligare arter sprids norrut.
Fler människor än någonsin upplever i dag extremväder och värmeböljor, något som våra unga kommer uppleva i ännu större utsträckning då de blir äldre. För äldre och sköra personer är värmeböljor mycket försvagande och följs av perioder med ökad dödlighet. Efter sommaren 2018 hade vi i Sverige 700 fler dödsfall än normalt. Även små barn är särskilt utsatta, då de har svårare att reglera sin kroppstemperatur.
Hjälp till att vända utvecklingen!
För barns hälsa – globalt och här i Sverige – måste vi bromsa och vända den här utvecklingen. Gör vi inget nu riskerar vi att kastas 50 år tillbaka i arbetet för välmående barn världen över – och det slutar inte där! Samtidigt har vi nu en chans att göra en stor insats för folkhälsan.
Vilken framtid vill du se för dina barn och kommande generationer?
Genom att vara många blir vi starka. Skriv på vårt upprop!
Källor:
Klimatförändringar slår hårt mot barns hälsa , Läkartidningen 2019
The Lancet Countdown on health and climate change: from 25 years of inaction to a global transformation for public health , The Lancet 2018
Av Anna Johansson, biolog och läkarstudent
