Kommentar till budgeten 2023

”Vad gjorde ni för vår värld och för planeten när ni hade chansen?”. Så inledde FN-chefen Antonio Guterres sitt öppningstal för klimattoppmötet COP27 för två veckor sedan och syftar till en fråga som dagens nyfödda barn kan tänkas ställa till oss inom en snar framtid. För det är barnens framtid det handlar om och vi måste ta vårt ansvar för att agera och det snabbt. Idag ser vi inte tillräckligt av det agerandet – tyvärr varken globalt eller i Sverige.

I slutet på oktober lanserade UNEP sin Emissions Gap Report 2022, som visade på att vi med dagens politik är på väg mot en uppvärmning på 2,8°C. Långt över Parisavtalets mål och därmed i en rejäl uppförsbacke. Det krävs akuta åtgärder och nästan en halvering av utsläppen till 2030. Med nuvarande klimatplaner ges en minskning på mindre än 1 procent per år. Som Antonio Guterres påpekar: ”We are on a highway to climate hell with our foot on the accelerator.”

Sveriges statsminister Ulf Kristersson deltog också på COP27 och han uttryckte att det är bråttom att ställa om, att vi vill ställa om och att vi måste behålla fokus på klimatfrågan trots en turbulent omvärld. Kort sagt: vi måste öka takten för att minska utsläppen. Helt rätt tycker vi!

Samtidigt är det agerande vi ser från Ulf och regeringen på hemmaplan något helt annat. Två veckor efter att vår granskning av regeringens klimatpolitik lanserades – vilken visar på en förväntad ökning av de årliga utsläppen – och mitt under COP presenterades budgetpropositionen för 2023, även kallad höstbudgeten. En budget som visar allt annat än en ökad takt i klimatfrågorna. Budgeten har fått kritik från såväl Naturvårdsverket och forskare som i granskningar från bland annat WWF, Naturskyddsföreningen och Greenpeace. Den totala budgeten för området allmän miljö- och naturvård minskar med mer än 20% under 2023 och ytterligare besparingar planeras framåt. Många av dessa besparingar sker på kritiska områden. Vi har listat några av de stora justeringarna som påverkar klimatet nedan.

Barn och unga drabbas av klimatförändringarna här och nu. Vi ser konsekvenser både i världen och i Sverige. Förra fredagen kom också årets resultat på vår undersökning Barn och unga om klimatet, som fortsatt visar att hälften av Sveriges unga känner oro för klimatet och att hoppet om att vi ska klara frågan på ett bra sätt minskar. Dessutom ser de unga att politikerna är de som har det största ansvaret för att agera.

Ulf Kristersson, med ansvaret för landets 2 miljoner barn, vad svarar du när de ställer frågan om vad du gjorde för världen och planeten när du hade chansen?

Så här påverkar höstbudgeten klimatet

Här är några av de åtgärder som presenteras i budgeten som påverkar klimatet negativt.

• Sänkt skatt på diesel och bensin och sänkt reduktionsplikt till EU:s miniminivå 2024, håller oss kvar i fossilberoendet. Reduktionsplikten har i vår granskning visat sig vara den föreslagna åtgärd som just nu är viktigast för att påverka utsläppen och en sänkning av nivån skulle innebära en markant ökning av utsläppen under mandatperioden. Dessutom är det här åtgärder som skulle sänka vårt anseende inom EU.
• Bibehållet reseavdrag med avseende på arbetspendling, vilket gynnar bilåkare, i stället för att stå fast vid det förslag som man var överens om tidigare i år. Det förslaget innehöll en färdmedelsneutral skattereduktion som skulle beskatta alla pendlare lika, oavsett om de åker bil, kollektivtrafik eller cykel.
• Halverat anslag till satsningen på Kompetenslyft för klimatomställningen. En satsning för att öka kompetensen inom områden som identifierats som strategiskt viktiga för klimatomställningen. Och vi saknar fortsatt en satsning på ett klimatlyft för våra barn och unga, något som vi kommenterade även i förra årets höstbudget.
• Mindre pengar till järnvägen. Pengar flyttas från järnväg till vägtrafik – samtidigt som intresset för och efterfrågan på tågresor ökar.
• Förslag på att målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 ska ersättas med mål om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040, för att rättfärdiga satsningar på kärnkraft.
• Skatten för reparationer föreslås höjas från 6% till 12% under 2023. Helt emot att vi behöver göra det enklare och billigare att ta hand om det vi har, så att det är bättre även ekonomiskt jämfört med att köpa nytt.

Mer om hur höstbudgeten påverkar klimat och miljö kan du läsa hos t.ex. Naturskyddsföreningen, eller i Propositionens Utgiftsområde 20 om du är riktigt intresserad!