I början av december publicerade Sveriges Radios program Kaliber en granskning av påståenden om klimatet, som har fört med sig en diskussion i media. Det har också gett nytt bränsle till åsikten om att det är miljörörelsen som är alarmistisk och ”kapitaliserar på barns oro” – bland annat uttryckt av Johanna Schreiber i Hallandsposten. Vi vill därför tydligt understryka att det finns vetenskaplig grund för klimatförändringarna och att dess effekter påverkar barn över hela världen.

Radioprogrammet Kaliber har i två avsnitt granskat påståenden från olika FN-organ om klimatförändringarna och deras påverkan. Detta har visat brister i användningen av statistik som lett till felaktiga uttalanden, något som är problematiskt av flera anledningar. Dels behöver vi kunna lita på att våra tongivande globala organ och deras företrädare håller sig till korrekt fakta och väl underbyggda påståenden, så att klimatkrisen kan framställas på ett sakligt sätt utan att ge utrymme för tvivel. Om motsatsen sker kan det ge bränsle åt klimatförnekelse och klimatkrisen riskerar att förminskas och inte tas på allvar.

Klimatförändringarna medför en stor osäkerhet och vi har långt ifrån alla svar. Däremot finns en klar enighet inom forskningen, fastslaget i IPCCs senaste rapport, att våra utsläpp av växthusgaser värmer upp jorden och att det påverkar klimatet negativt med flera klimateffekter som följd, något som även Kaliber poängterar i sitt program. Den senaste IPCC-rapporten visar också hur barn som föds idag kommer att utsättas för högre temperaturer än tidigare generationer – i vilken utsträckning beror på beslut som tas nu och inom en snar framtid. Forskning visar också att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot mot barns hälsa och välbefinnande samt att barn är extra sårbara för klimateffekterna. Unicefs kartläggning Children’s Climate Risk Index (CCRI) uppskattar att en miljard barn, motsvarande nästan hälften av världens barn, löper extremt hög risk att drabbas av klimatkrisens effekter.

Även i Sverige påverkas barn av klimatförändringarna. Vår undersökning Barn och unga om klimatet visar att barn och unga känner allt lägre hopp om att vi kommer att kunna lösa jordens klimatproblem på ett bra sätt, en minskning från 51 procent 2020 till 38 procent 2023. Fortsatt visar undersökningen att allt färre känner att de kan vara med och påverka klimatet och miljöns framtid. Samtidigt uppger färre barn att de är oroliga för klimatet idag än tidigare. Ur ett psykologiskt perspektiv kan kombinationen av dessa siffror tyda på en uppgivenhet.

Barn och unga kan mycket om klimatet och vet att situationen är allvarlig – det lär de sig både i skolan och från media. När vuxenvärlden inte agerar tillräckligt kraftfullt på situationen, något som kan konstateras utifrån att utsläppen fortsätter att öka både globalt och i Sverige trots vetskapen om att de kraftigt behöver minska i närtid, är det fullt rimligt att känna oro. Otillräckligt agerande från politiker har också visat sig ha en stark korrelation till upplevd klimatångest hos unga.

Som föräldrar och vuxna i barns närhet har vi ett ansvar att prata om svåra saker – det gäller även klimatet. Vi behöver både våga berätta om allvaret i klimatkrisen, men också inge hopp genom att visa på lösningar och goda exempel. Vår roll som vuxna är att hjälpa till att nyansera information och vara ett stöd i att hantera barnens känslor.

Utöver att prata om klimatet behöver vi vuxna också ta vårt ansvar för att agera i klimatomställningen. Hur vi agerar och vilka beslut vi tar idag kommer att avgöra hur våra barns framtid påverkas och vilka risker som vi utsätter dem för. Utan ett tillräckligt kraftfullt agerande kommer vi inte kunna ge barnen hopp om en trygg framtid.

Dela: