Ovanligt kall vinter – vad har klimatkrisen med det att göra?

Sverige har haft en ovanligt lång och kall vinter. Snön har hållit sig kvar i pulkabackarna och längdskidspåren, och sjöns isar har burit för en hel del skridskoåkning. Kanske har du frågat dig: Om klimatförändringarna är så allvarliga, varför är det då så kallt? Det är en bra fråga och svaret är inte helt enkelt – men viktigt. Tillsammans med meteorolog Tora Tomasdottir reder vi ut hur vi hur klimatförändringar kan påverka oss här i Norden.

Det är lätt att blanda ihop väder och klimat – men skillnaden är betydelsefull när vi pratar om klimatförändringar. Vädret är vad som händer utanför ditt fönster just nu. Klimatet är det genomsnittliga mönstret av väder under lång tid, ofta mätt över minst 30 år.

En kall vinterdag säger alltså ingenting om hur det globala klimatet utvecklas – precis som en het sommardag inte nödvändigtvis innebär att vi går mot en global temperaturökning. Det är helheten och trenden över tid som räknas.

”Väder och klimat är som ditt humör och din personlighet. Ditt humör kan växla dag för dag, men din personlighet är mer stabil över tid – det är den vi mäter när vi talar om klimat.”

Klimatförändringar ger mer extremväder – åt båda håll

Den globala medeltemperaturen stiger – det är ett faktum. Men det innebär inte att alla platser på jorden blir varmare, utan bara den genomsnittliga temperaturen. Snabbast stiger temperaturen runt polerna. Klimatförändringarna bidrar till att destabilisera vädersystemen, vilket kan leda till både kraftigare värmeböljor och längre köldperioder beroende på var i världen du befinner dig.

Jetströmmarna – starka vindband högt upp i atmosfären – styr vädret över Europa. Deras styrka påverkas av temperaturskillnaden mellan polerna och ekvatorn. När Arktis värms upp snabbare än resten av planeten minskar skillnaden, jetströmmarna försvagas och börjar slingra sig. Det gör att flera vädertyper – som kyla, regn eller värme – fastnar över samma område under längre perioder än normalt. Det är det vi upplevt i Sverige den här vintern: ett fastlåst väderläge med kyla som dröjt kvar längre än vi är vana vid.

”Det paradoxala är att en varmare planet faktiskt kan ge oss kallare vintrar i Norden. Det är ett av klimatförändringarnas minst intuitiva – men välbelagda – effekter. Det känns alltså inte så logiskt för oss, men mycket forskning pekar på det.”

Och varför kan det snöa mer när det blir varmare?

Varmare hav gör att mer vatten avdunstar till atmosfären. När kall luft sedan drar in över ett relativt varmt hav laddas den med fukten – och faller som kraftiga snöbyar över land. Kombinationen av mer fukt i atmosfären och de slingriga jetströmmarna kan alltså ge oss mer extrema snöoväder.

Golfströmmen – vad är den och hur påverkas vi?

Golfströmmen är en del av ett större havsströmssystem som kallas AMOC – Atlantic Meridional Overturning Circulation. Systemet fungerar som ett gigantiskt transportband i Atlanten och för varmt vatten från tropikerna norrut, vilket ger Sverige och nordvästra Europa ett mycket mildare klimat än vi annars hade haft på dessa breddgrader.

Systemet drivs av ändrade vindmönster som kommer av uppvärmning vid polerna, men också skillnader i salthalten och temperaturen i havsvatten: kallare och saltare vatten är tyngre och sjunker djupt ner i havet vid Islands och Grönlands kuster, flödar söderut och värms sedan upp igen vid ekvatorn – ett kretslopp som nu visar tecken på försvagning.

”AMOC är som Europas värmepump. Om den slutar fungera förändras klimatet i Norden på ett sätt som vi inte har sett på tusentals år.”

Klimatförändringarna påverkar alltså systemet på flera sätt: smältande glaciärer vid Grönland tillför stora mängder sötvatten till havet, vilket sänker salthalten och minskar den viktiga densitetsskillnaden. Samtidigt stiger havstemperaturerna, vilket också minskar temperaturskillnaderna som driver strömmen.

Vad säger forskningen?

Forskare är i stora drag eniga: AMOC kommer att försvagas under det här århundradet, om utsläppen fortsätter. Frågan är hur mycket och hur snabbt.

Johan Rockström, en av världens mest citerade klimatforskare, har vid flera tillfällen varnat om att nyare klimatmodeller pekar på en 70-procentig sannolikhet att AMOC ”stängs av” vid höga utsläpp – och en 25-procentig sannolikhet även om vi lyckas minska utsläppen kraftigt. Han beskriver det som en nationell och global säkerhetsrisk. FN:s klimatpanel IPCC delar bilden: en allvarlig försvagning är trolig under det 21:a århundradet.

Det finns enstaka röster som är mer optimistiska – däribland den norske forskaren Marius Årthun, vars studier tyder på att strömmen kanske kompenserar bättre än befarat. Men hans forskning står i stark kontrast till den överväldigande majoriteten av vetenskapliga modeller.

”Det vi vet säkert är att vi redan ser tecken på försvagning. Även om Marius forskning stämmer är konsekvenserna så pass allvarliga att det inte finns utrymme för att chansa.”

Vad skulle hända om AMOC kollapsar? Och vad behöver vi göra för att motverka det?

Konsekvenserna skulle vara allvarliga och vida. Temperaturen i Norden skulle sjunka markant, odlingssäsongerna förkortas och skördarna bli mer osäkra. Vädret skulle bli mer oförutsägbart med kraftigare stormar, förändrade nederbördsmönster och ökad risk för störningar i el- och energiförsörjningen i de nordiska länderna. För samhället innebär det alltså en säkerhetsrisk som hotar livsmedels- och energiförsörjningen.

Oavsett om pessimisterna eller optimisterna har rätt om AMOCs framtid är svaret detsamma: utsläppen måste minska. Det är den enda åtgärd som minskar risken – oavsett vilket scenario vi befinner oss i.

Forskare pekar dessutom på tre konkreta politiska åtgärder, som alla behöver ske nu:

• Utsläppen av växthusgaser behöver minska och fossil energi fasas ut.
• Långsiktiga system för övervakning och beredskap kopplade till nationell säkerhetsplanering behöver komma på plats.
• Klimatrisker behöver integreras i all samhällsplanering – för att anpassa samhällen inför potentiella dominoeffekter, som kan komma av att AMOC försvagas.

En kall vinter är inte ett motbevis – det är en påminnelse

Nästa gång någon säger: ”Men det är ju så kallt, hur kan klimatkrisen vara ett problem?” vet du svaret: klimatkrisen gör vädret mer extremt och oförutsägbart – åt båda håll. Och just nu varnar forskningen för att ett av de system som håller Europas klimat stabilt håller på att försvagas.

Det är därför vi behöver beslutsfattare som lyssnar på vetenskapen och agerar. Så att alla barn kan leva på en välmående planet.