Vi har alla olika smärtpunkter när det gäller vår relation med naturen, skriver Erika Bjerström, journalist och författare till boken Klimatkrisens Sverige. Efter att i många år rapporterat om klimatfrågor globalt har hon vänt blicken till hemlandet.
Med hjälp av forskare och forskningsrapporter har hon gjort en både sorglig och skrämmande beskrivning av hur natur och samhälle i Sverige påverkas av höjda temperaturer.
Konsekvenserna av klimatkrisen kan många gånger kännas abstrakta och svåra att greppa och det som vi har nära berör på ett annat sätt. Går smärtpunkten kanske vid insikten om att rödräven tränger undan fjällräven eller att lingonen försvinner i en allt buskigare och mörkare skog?
Men inte bara skidåkning och bärplockning står på spel i klimatkrisens Sverige, i framtiden kan vi få många tuffa utmaningar exempelvis i form av skogsbränder, vattenbrist och nya smittor och parasiter.
Vi har ställt några frågor till Erika Bjerström.
Foto: Kajsa Göransson
Vad tycker du att alla svenskar borde känna till om hur klimatförändringarna påverkar oss i Sverige?
Att uppvärmningen av Sverige, som är ett arktiskt land går dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Att klimatzonerna rör sig norrut med en hastighet av elva meter per dygn. Skåne får samma klimat som centrala Frankrike och fjällvärlden blir varmare och blötare. Djur och växter blir klimatflyktingar i sitt eget land och en del träd och blommor har svårt anpassa sig, till exempel vitsippa och blåsippa. Våra städer måste byggas för att säkra medborgarnas liv och egendomar – vi ser redan hur skyfall, värmeböljor och bränder hotar livsviktig infrastruktur och stressar särskilt äldre och barn.
Vilka konkreta förändringar gjorde mest ont att se för dig personligen?
Att fjällvärlden som vi känner den kommer att försvinna för evigt. De varma vintrarna sedan slutet av 80-talet gör att fjällen förbuskas och börjar växa igen. Vår nya fjällfågel heter bofink. Gäddor slår ut rödingen i de allt varmare fjällsjöarna. Den unika fjällfloran kan inte migrera längre norrut för där finns till slut bara Ishavet. Den kommer att slås ut och ersättas av barrskogens träd och blommor.
Vad har vi tillgång till i dag som våra barn riskerar att inte kunna uppleva i vuxen ålder?
Det kanske inte går fullt så fort men på sikt kan man inte vandra Kungsleden i fjällen med de öppna vidderna utan vandringen kommer gå genom snårig björkskog. Skånes sandstränder kommer också erodera bort i takt med havsnivåhöjningar i kombination med mer extremväder.
Vad gör dig arg gällande klimatkrisen?
Bristen på politiskt ledarskap, klimatkrisen är lika mycket en politisk kris. Människor, de som har råd men som inte orkar ta gröna beslut i sin vardag som till exempel att sluta köra bensinbil.
Vad ger dig hopp?
Teknikutvecklingen, det går så fort, som havsbaserad vindkraft, vågkraft och grön vätgas. Priset på förnybar el sjunker. Kolkraften kollapsar i Västeuropa i alla fall. Det låga priset på olja gör att allt fler säger att vi nått ”Peak Oil”, efterfrågan på olja kommer aldrig återgå till de nivåer som rådde innan pandemin. Men i Asien byggs det många nya kolkraftverk så det är en kapplöpning mot tiden nu mellan det nya och det gamla.
