Det är vi. Det är bråttom. Förändringarna är här och nu – världens regeringar måste agera snabbt och kraftfullt
Text: Frida Berry Eklund, talesperson & verksamhetsledare
I dag släppte FN:s klimatpanel IPCC en ny klimatrapport: “Climate Change 2021: the Physical Science Basis”. Rapportens huvudbudskap: varje region i världen upplever nu klimatförändringarnas effekter. Det är upp till alla länder att agera kraftfullt för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 för att lindra effekterna av den globala upphettningen. Vi har redan “låst in” förändringar som kommer att pågå hundratals år in i framtiden.
Varför är rapporten viktig?
Rapporten ger beslutsfattare en samlad bild om forskningsläget gällande klimatet med syfte att kunna ta faktabaserade beslut – men den säger inte vilka specifika policys och åtgärder som måste genomföras.
Bakom rapporten står 234 forskare (72% män) från 66 länder som har jobbat i fem år med att sammanställa den senaste forskningen. Tillsammans har de gått igenom mer än 14 000 forskningsrapporter.
Vad säger rapporten?
Klimatförändringarna är ett faktum. I dag påverkas alla regioner i världen av klimatförändringarna, ingen av oss går säker och det blir snabbt värre. Varje extra ton koldioxid vi släpper ut spelar roll. Världens länder har ännu inte vänt kurvan nedåt.
Fönstret för att undvika katastrofala klimateffekter håller på att stängas. Det innebär att det är vi som är vuxna i dag som måste agera för att se till att världens regeringar halverar utsläppen till 2030 och når nettonollutsläpp senast 2050.
Rapporten är tydlig med att forskningen blir allt mer skarp gällande hur vårt klimatsystem reagerar på mänskliga utsläpp av växthusgaser, men också gällande det som kallas för “event attribution”, hur de extrema väderhändelser vi ser i dag är kopplade till våra utsläpp av växthusgaser.
Vad kan jag göra?
Du kan inte ensam stänga ner kolkraftverk i Kina eller se till att världens länder lagstiftar bort våra utsläpp. Men vi kan alla spela en roll i vara del av lösningen. Det viktigaste vi kan göra är att inte titta bort. Vi måste våga ta till oss forskningen och sedan hitta vårt eget sätt att agera. Gärna bortom individuella livsstilsval.
Här är tre saker du kan göra nu:
- Läs på (och prata om det). Titta på “Breaking Boundaries” på Netflix, lyssna på Johan Rockströms sommar- eller vinterprat i Sveriges Radio eller läs mer om frågan på Naturskyddsföreningens eller WWF:s hemsida. Var inte tyst. Dela dina tankar i sociala medier, prata om klimatet med dina barn och ta upp frågan på jobbet.
- Ge av din tid. Fundera över om du kan ge av din tid eller dina kompetenser för att bidra till klimatomställningen. Det finns plats för alla att vara del av lösningen! Det kan vara på jobbet eller genom att kontakta en klimatorganisation. Vi i Våra barns klimat letar alltid efter ideella krafter som kan hjälpa oss med allt ifrån att sköta hemsidan, hanterasociala medier till att hitta finansiering.
- Bidra med pengar. Om du kan, bidra med en slant till en organisation eller klimatgrupp som du tycker gör bra saker för pengarna. Då hjälper du organisationen att göra mer och kanske anställa fler personer som i sin tur kan driva på med en starkare röst för förändring.
Till sist, ännu en klimatrapport med dåliga nyheter kan kännas övermäktigt. Speciellt efter den här sommaren som präglats av extrema väderhändelser på många platser. Men är det något som coronapandemin har visat oss så är det att världen kan gå samman och agera kraftfullt för att hantera en kris. Vi kan lyssna på experter och bidra som individer till något större. Men för att det ska ske behöver vi beslutsfattare som har kunskapen, viljan och känner opinionen i ryggen.
Som föräldrar har vi ofta fullt på våra tallrikar. Hur ska vi orka? Vårt bästa tips för att hitta kraft är att göra något tillsammans med andra. Det ger inte bara en ökad påverkanskraft utan också energi att agera tillsammans med likasinnade. Då kan vi också visa att vi står bakom politikerna i tuffa beslut – för det är vi gemensamt som är opinionen.
För dig som vill veta mer om rapporten
Nedan hittar du vår översättning av de viktigaste punkterna i den del av rapporten som kallas “Summary for Policymakers”:
- Det är otvetydigt att mänskligt inflytande har värmt atmosfären, hav och land.
- Varje decennium de senaste 40 åren har varit varmare än det föregående (sedan 1850).
- Uppvärmningen i dag är cirka 1.1℃ (jämfört med förindustriell tid).
- Det går oerhört snabbt: Mänsklig påverkan har värmt klimatet i en takt som saknar motstycke under åtminstone de senaste 2 000 åren.
- År 2019 var koldioxidhalten i atmosfären högre än någon gång på minst 2 miljoner år.
- Klimatförändringarna påverkar redan varje region i hela världen. Bevis på klimatförändringarnas fingeravtryck (så kallad “attribution”) när det gäller t.ex. värmeböljor, kraftig nederbörd, torka och tropiska cykloner, har stärkts sedan den senaste klimatrapporten.
- Klimateffekter:
- Extremvärme: mer vanligt och mer intensivt
- Skyfall: mer vanligt och mer intensivt
- Torka: har ökat i vissa regioner
- “Fire weather”: mer vanligt
- Haven: varmare, mer försurning och syrebrist
- Rapporten lägger fram fem möjliga framtida klimatscenarier, beroende på hur kraftfullt vi agerar nu de närmsta åren. Den globala upphettningen kommer att fortsätta att öka fram till åtminstone 2050 i alla scenarier. Parisavtalets mål om maximalt 1.5° C uppvärmning kommer att överskridas om inte kraftfulla minskningar av växthusgaser sker de närmaste decennierna.
- Varje ton koldioxid spelar roll. Framtida klimateffekter blir värre för varje del av en grad uppvärmning, exempelvis när det gäller värmebölja, torka och skyfall.
- Om koldioxidutsläppen fortsätter att öka förväntas kolsänkor som hav och skogar vara mindre effektiva för att bromsa ackumuleringen av koldioxid i atmosfären.
- Flera klimateffekter är redan “inlåsta” och kommer att fortsätta i decennier eller till och med tusentals år framöver, exempelvis avsmältning av bergs- och glaciäris, permafrost och Grönlandsisen, samt havsnivåhöjningar.
- Både naturliga förändringar av klimatet, exempelvis vulkanutbrott, och andra variabler kan antingen maskera – eller förhöja – den globala upphettningen som orsakas av mänsklig aktivitet. Det bör tas med i beräkningen när vi planerar för framtida förändringar.
- Om den globala upphettningen fortsätter ohämmat kan extrema händelser som i dag ses som “low likelihood outcomes” inte uteslutas. Det betyder stora risker för människor och ekosystem, och abrupta förändringar i klimatsystemet så kallade tröskeleffekter. Det kan exempelvis vara kollaps av den redan försvagade så kallade “Atlantic Meridional Overturning Circulation”, där Golfströmmen ingår. Det skulle orsaka abrupta förändringar av vädermönster och vattencykler, påverka monsunregn och leda till torka i Europa.
- För att bromsa den globala upphettningen krävs begränsning av kumulativa koldioxidutsläpp och andra växthusgaser med sikte på nettonollutsläpp. För att kunna göra detta till ett visst årtal krävs en koldioxidbudget.
- Olika typer av tekniker för att ta bort koldioxid ur atmosfären och “låsa in” den långsiktigt kan potentiellt ha stora effekter på biogeokemiska cykler och klimatet, men också påverka vattentillgång och kvalitet, samt matproduktion och biologisk mångfald.
