Publicerad: 9 augusti, 2021

Det Ă€r vi. Det Ă€r brĂ„ttom. FörĂ€ndringarna Ă€r hĂ€r och nu – vĂ€rldens regeringar mĂ„ste agera snabbt och kraftfullt

Text: Frida Berry Eklund, talesperson & verksamhetsledare


 

I dag slĂ€ppte FN:s klimatpanel IPCC en ny klimatrapport: “Climate Change 2021: the Physical Science Basis”. Rapportens huvudbudskap: varje region i vĂ€rlden upplever nu klimatförĂ€ndringarnas effekter. Det Ă€r upp till alla lĂ€nder att agera kraftfullt för att nĂ„ nettonollutslĂ€pp av vĂ€xthusgaser senast 2050 för att lindra effekterna av den globala upphettningen. Vi har redan “lĂ„st in” förĂ€ndringar som kommer att pĂ„gĂ„ hundratals Ă„r in i framtiden.

Varför Àr rapporten viktig?

Rapporten ger beslutsfattare en samlad bild om forskningslĂ€get gĂ€llande klimatet med syfte att kunna ta faktabaserade beslut – men den sĂ€ger inte vilka specifika policys och Ă„tgĂ€rder som mĂ„ste genomföras.

Bakom rapporten stÄr 234 forskare (72% mÀn) frÄn 66 lÀnder som har jobbat i fem Är med att sammanstÀlla den senaste forskningen. Tillsammans har de gÄtt igenom mer Àn 14 000 forskningsrapporter.

Vad sÀger rapporten?

KlimatförÀndringarna Àr ett faktum. I dag pÄverkas alla regioner i vÀrlden av klimatförÀndringarna, ingen av oss gÄr sÀker och det blir snabbt vÀrre. Varje extra ton koldioxid vi slÀpper ut spelar roll. VÀrldens lÀnder har Ànnu inte vÀnt kurvan nedÄt.

Fönstret för att undvika katastrofala klimateffekter hÄller pÄ att stÀngas. Det innebÀr att det Àr vi som Àr vuxna i dag som mÄste agera för att se till att vÀrldens regeringar halverar utslÀppen till 2030 och nÄr nettonollutslÀpp senast 2050.

Rapporten Ă€r tydlig med att forskningen blir allt mer skarp gĂ€llande hur vĂ„rt klimatsystem reagerar pĂ„ mĂ€nskliga utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser, men ocksĂ„ gĂ€llande det som kallas för “event attribution”, hur de extrema vĂ€derhĂ€ndelser vi ser i dag Ă€r kopplade till vĂ„ra utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser.

Vad kan jag göra?

Du kan inte ensam stÀnga ner kolkraftverk i Kina eller se till att vÀrldens lÀnder lagstiftar bort vÄra utslÀpp. Men vi kan alla spela en roll i vara del av lösningen. Det viktigaste vi kan göra Àr att inte titta bort. Vi mÄste vÄga ta till oss forskningen och sedan hitta vÄrt eget sÀtt att agera. GÀrna bortom individuella livsstilsval.

HÀr Àr tre saker du kan göra nu:

  • LĂ€s pĂ„ (och prata om det). Titta pĂ„ “Breaking Boundaries” pĂ„ Netflix, lyssna pĂ„ Johan Rockströms sommar- eller vinterprat i Sveriges Radio eller lĂ€s mer om frĂ„gan pĂ„ Naturskyddsföreningens eller WWF:s hemsida. Var inte tyst. Dela dina tankar i sociala medier, prata om klimatet med dina barn och ta upp frĂ„gan pĂ„ jobbet.
  • Ge av din tid. Fundera över om du kan ge av din tid eller dina kompetenser för att bidra till klimatomstĂ€llningen. Det finns plats för alla att vara del av lösningen! Det kan vara pĂ„ jobbet eller genom att kontakta en klimatorganisation. Vi i VĂ„ra barns klimat letar alltid efter ideella krafter som kan hjĂ€lpa oss med allt ifrĂ„n att sköta hemsidan, hanterasociala medier till att hitta finansiering.
  • Bidra med pengar. Om du kan, bidra med en slant till en organisation eller klimatgrupp som du tycker gör bra saker för pengarna. DĂ„ hjĂ€lper du organisationen att göra mer och kanske anstĂ€lla fler personer som i sin tur kan driva pĂ„ med en starkare röst för förĂ€ndring.

Till sist, Ànnu en klimatrapport med dÄliga nyheter kan kÀnnas övermÀktigt. Speciellt efter den hÀr sommaren som prÀglats av extrema vÀderhÀndelser pÄ mÄnga platser. Men Àr det nÄgot som coronapandemin har visat oss sÄ Àr det att vÀrlden kan gÄ samman och agera kraftfullt för att hantera en kris. Vi kan lyssna pÄ experter och bidra som individer till nÄgot större. Men för att det ska ske behöver vi beslutsfattare som har kunskapen, viljan och kÀnner opinionen i ryggen.

Som förĂ€ldrar har vi ofta fullt pĂ„ vĂ„ra tallrikar. Hur ska vi orka? VĂ„rt bĂ€sta tips för att hitta kraft Ă€r att göra nĂ„got tillsammans med andra. Det ger inte bara en ökad pĂ„verkanskraft utan ocksĂ„ energi att agera tillsammans med likasinnade. DĂ„ kan vi ocksĂ„ visa att vi stĂ„r bakom politikerna i tuffa beslut – för det Ă€r vi gemensamt som Ă€r opinionen.

För dig som vill veta mer om rapporten

Nedan hittar du vĂ„r översĂ€ttning av de viktigaste punkterna i den del av rapporten som kallas “Summary for Policymakers”:

  1. Det Àr otvetydigt att mÀnskligt inflytande har vÀrmt atmosfÀren, hav och land.
  2. Varje decennium de senaste 40 Ären har varit varmare Àn det föregÄende (sedan 1850).
  3. UppvĂ€rmningen i dag Ă€r cirka 1.1℃ (jĂ€mfört med förindustriell tid).
  4. Det gÄr oerhört snabbt: MÀnsklig pÄverkan har vÀrmt klimatet i en takt som saknar motstycke under Ätminstone de senaste 2 000 Ären.
  5. År 2019 var koldioxidhalten i atmosfĂ€ren högre Ă€n nĂ„gon gĂ„ng pĂ„ minst 2 miljoner Ă„r.
  6. KlimatförĂ€ndringarna pĂ„verkar redan varje region i hela vĂ€rlden. Bevis pĂ„ klimatförĂ€ndringarnas fingeravtryck (sĂ„ kallad “attribution”) nĂ€r det gĂ€ller t.ex. vĂ€rmeböljor, kraftig nederbörd, torka och tropiska cykloner, har stĂ€rkts sedan den senaste klimatrapporten.
  7. Klimateffekter:
    1. ExtremvÀrme: mer vanligt och mer intensivt
    2. Skyfall: mer vanligt och mer intensivt
    3. Torka: har ökat i vissa regioner
    4. “Fire weather”: mer vanligt
    5. Haven: varmare, mer försurning och syrebrist
  8. Rapporten lÀgger fram fem möjliga framtida klimatscenarier, beroende pÄ hur kraftfullt vi agerar nu de nÀrmsta Ären. Den globala upphettningen kommer att fortsÀtta att öka fram till Ätminstone 2050 i alla scenarier. Parisavtalets mÄl om maximalt 1.5° C uppvÀrmning kommer att överskridas om inte kraftfulla minskningar av vÀxthusgaser sker de nÀrmaste decennierna.
  9. Varje ton koldioxid spelar roll. Framtida klimateffekter blir vÀrre för varje del av en grad uppvÀrmning, exempelvis nÀr det gÀller vÀrmebölja, torka och skyfall.
  10. Om koldioxidutslÀppen fortsÀtter att öka förvÀntas kolsÀnkor som hav och skogar vara mindre effektiva för att bromsa ackumuleringen av koldioxid i atmosfÀren.
  11. Flera klimateffekter Ă€r redan “inlĂ„sta” och kommer att fortsĂ€tta i decennier eller till och med tusentals Ă„r framöver, exempelvis avsmĂ€ltning av bergs- och glaciĂ€ris, permafrost och Grönlandsisen, samt havsnivĂ„höjningar.
  12. BĂ„de naturliga förĂ€ndringar av klimatet, exempelvis vulkanutbrott, och andra variabler kan antingen maskera – eller förhöja – den globala upphettningen som orsakas av mĂ€nsklig aktivitet. Det bör tas med i berĂ€kningen nĂ€r vi planerar för framtida förĂ€ndringar.
  13. Om den globala upphettningen fortsĂ€tter ohĂ€mmat kan extrema hĂ€ndelser som i dag ses som “low likelihood outcomes” inte uteslutas. Det betyder stora risker för mĂ€nniskor och ekosystem, och abrupta förĂ€ndringar i klimatsystemet sĂ„ kallade tröskeleffekter. Det kan exempelvis vara kollaps av den redan försvagade sĂ„ kallade “Atlantic Meridional Overturning Circulation”, dĂ€r Golfströmmen ingĂ„r. Det skulle orsaka abrupta förĂ€ndringar av vĂ€dermönster och vattencykler, pĂ„verka monsunregn och leda till torka i Europa.
  14. För att bromsa den globala upphettningen krÀvs begrÀnsning av kumulativa koldioxidutslÀpp och andra vÀxthusgaser med sikte pÄ nettonollutslÀpp. För att kunna göra detta till ett visst Ärtal krÀvs en koldioxidbudget.
  15. Olika typer av tekniker för att ta bort koldioxid ur atmosfĂ€ren och “lĂ„sa in” den lĂ„ngsiktigt kan potentiellt ha stora effekter pĂ„ biogeokemiska cykler och klimatet, men ocksĂ„ pĂ„verka vattentillgĂ„ng och kvalitet, samt matproduktion och biologisk mĂ„ngfald.
Frida Berry Eklund
Frida Berry EklundTalesperson & verksamhetsledare