Drygt åtta av tio unga anser att det är viktigt med miljö- och klimatundervisning i skolan. Skolan är också ungas främsta källa till information om klimatet. Samtidigt kan ett för stort fokus på individuella konsumentbeteenden bidra till att skapa skuld och skam hos unga. Så hur skapar vi en skola som tar klimatkrisen på allvar?
Över två miljoner av våra barn och unga befinner sig i skolan varje dag – en plats där hopp, framtidstro och nya framtidsidéer bör spira. Skolans verksamhet ska andas hållbarhet i alla led, från undervisning till verksamhet. Våra unga ska få rätt kunskaper och verktyg för att vara delaktiga i det hållbara samhället – men också rustas för en klimatförändrad framtid.
I dag släpper vi del 2 av vår Novusundersökning, Barn och unga om klimatet. Den visar att de flesta (82 procent) 12 till 18-åringar vill se undervisning om klimatet i skolan. Och skolan är också ungas främsta källa till information om frågan. Det finns alltså ett starkt stöd från unga för ett ökat fokus på klimatförändringarna i skolans värld.
Men undersökningen visar även att många unga anser att individen bär ett stort ansvar, både när det gäller att lösa klimatkrisen och när det gäller vad unga själva kan tänka sig att göra för klimatet – något som kan skapa ökad oro men också en känsla av skuld och ansvar.
Självklart är ändrat beteende när det gäller vår konsumtion en viktig del av lösningen. Men att lägga mer ansvar på unga att “lösa klimatkrisen” genom att konsumera klimatsmart, kan både bidra till att skapa skuldkänslor och en skev bild av hur vi löser klimatkrisen på riktigt. Det är därför viktigt att undervisningen om klimatet i skolan inte förstärker ungas känsla av att det är de som individer som ska lösa klimatkrisen.
Vi i Våra barns klimat ser tre problem med ett för stort fokus på individen som lösningen på klimatkrisen i samband med klimatundervisningen:
- Unga har begränsad makt. Barn och unga har begränsad makt över familjens beslut som gäller transport, uppvärmning och diet. Att ändra sin egen livsstil kan också vara extra svårt för unga som styrs mycket av sociala normer. Att sticka ut kan vara förenat med sociala kostnader som många unga inte är redo att ta.
- Vi tar felaktiga beslut. Att vi som som individer försöker leva klimatvänligt är givetvis bra, men samtidigt visar undersökningar att vi är rätt dåliga på att ta rätt beslut. Kanske känner vi oss så miljöduktiga när vi äter veganskt att vi unnar oss en flygresa till Thailand. I stället styrs våra konsumentbeteenden till stor del av vanor, tid, tillgång, ekonomi och sociala normer, även för unga.
- Vi har för bråttom. Att vänta på att människor själva ska lyckas leva fossilfritt i en fossil värld kommer inte att räcka. Inte på långa vägar. För att lyckas med den kraftfulla ombyggnation av samhället som krävs – dessutom på väldigt kort tid – behövs lagar, styrmedel och tydliga incitament. En förutsättning är en engagerad allmänhet som utövar aktivt medborgarskap för att kräva förändring på politisk nivå.
Skolan är en nyckelarena för att möta barn och ungas frågor, känslor och engagemang för klimatet. Därför vill vi i Våra barns klimat att regeringen tar initiativ till ett klimatlyft för alla Sveriges lärare.
I ett klimatlyft bör följande grundstenar ingå:
- LÄRANDE. Se till att alla lärare får en god faktagrund att stå på gällande klimatförändringarna, den globala uppvärmningen och den ekologiska krisen, samt möjligheter till att uppdatera kunskaperna över tid.
- MÅENDE. Rusta lärare för att lyfta fram och hantera barns och ungas känslor i samband med klimatundervisningen. Det är centralt för att skapa hopp, minska ensamhet och öka engagemanget.
- HANDLING. Utbilda lärare i hur skolan kan ta ett helhetsgrepp om klimatet med kollektiv handling i centrum. Att agera tillsammans med andra kan skapa framtidstro och handlingskraft hos elever.
Men för att satsningen ska lyckas krävs också engagerade och stöttande skolledningar, gott om möjligheter för kollegialt lärande och en samverkan med samhällets övriga aktörer, såsom kommunala hållbarhetsinitiativ, klimatsmarta företag och en engagerad allmänhet. Och sist men inte minst, en ökad samverkan med och mellan oss föräldrar.
Håller du med oss? Om du också vill se en skola som tar klimatkrisen och ungas oro på allvar, skriv på vårt upprop för ett klimatlyft i skolan!
Novus Delrapport – Barn och unga om klimatet
