Publicerad: 3 oktober, 2022

Fäladsskolan i Lunds kommun blev först ut att testa Våra barns klimats klimatlyft. I projektet “Klimatsmart skola” har cirka 30 skolledare, lärare och pedagoger fått en kompetenshöjning om klimatförändringarna med fokus på ungas mående kopplat till klimatet.

”Det känns jätteroligt att Fäladsskolan har valt att investera i insatser för att lyfta klimatfrågan med all sin personal. Det är tydligt att det finns både oro, men också ett starkt intresse för frågan hos eleverna. Därför hoppas vi att fler kommuner och regioner storsatsar på att få med alla skolor i klimatomställningen genom riktade insatser – det bidrar dessutom till skolans demokratiuppdrag på ett konkret sätt”, säger Frida Berry Eklund, talesperson för Våra barns klimat.

Med kombinerade föreläsningar och workshops utbildades Fäladsskolans personal inom området klimatpsykologi och ungas klimatoro. Cirka 30 skolledare, lärare och pedagoger fick ta del av satsningen, där olika aktiviteter genomfördes med skolans runt 300 mellanstadieelever.

Föreläsnings- och workshopserien tog avstamp i Våra barns klimats satsning Klimatlyft skolan som består av tre block; lärande, mående och handling. Målet är att ge lärare de verktyg de behöver för att möta elevernas frågor, känslor och engagemang för klimatet. Projektet var ett samarbete mellan Våra barns klimat, Klimatpsykologerna och Lunds kommun.

“Ett intressant resultat i projektet var att elevundersökningen som föregick insatserna indikerade en hög oro hos eleverna för klimatförändringarna, något som lärargruppen inte uppfattat. För oss som jobbar med frågorna var detta inte konstigt, men visar på vikten av att prata om frågorna tidigt under skolgången. På så sätt kan vi både öka kunskapen om frågan men också hjälpa elever att hantera sina klimatrelaterade känslor.”, säger Kata Nylén, Klimatpsykologerna.

Projektet har syftat till att ge personalgruppen verktyg att testa fem aktiviteter gällande mående kopplat till klimatförändringarna:

  1. Prata om frågan i klassrummet,
  2. Prata om – och kunna hantera – känslor kopplat till frågan,
  3. Visionsövning om en hållbar framtid,
  4. Planera en klimataktivitet med klassen (kollektiv handling),
  5. Få kunskap om klimat- och miljöfrågor ur ett lokalt perspektiv och få en inblick i det miljö- och klimatarbete som Lunds kommun gör (hitta synergier).

Under terminen har respektive klass sedan arbetat fram egna projekt med miljö- och klimatnytta. Bland annat har eleverna utmanat Lunds medborgare att resa hållbart, uppmuntrat andra skolor att delta i skräpplockardagar, gjort skräpkonst och skrivit miljötips.

Eleverna fick svara på en enkätundersökning innan satsningen startade och en efter. I den går att se att nästan 60 procent av eleverna är oroliga för klimatförändringarna i någon mån. Av de som är oroliga är det enbart drygt 20 procent som pratar med någon i sin närhet om klimatförändringarna. Över 75 procent av eleverna är minst lite intresserade av klimatförändringarna. Efter projektets slut kunde vi notera en viss minskning av den klimatrelaterade oron.

“Vi har lärt oss mer om klimatkrisen och vilka känslor som den kan väcka hos eleverna. Vi har fått verktyg att faktiskt göra något som ger resultat för att minska klimatkrisen – och som därmed också leder till minskad klimatoro.”, säger Håkan Bengtsson Diurlin, rektor på Fäladsskolan.

Projektet har bidragit till viktiga insikter i det fortsatta utvecklingsarbetet för ett nationellt klimatlyft av skolan. Även det arvsfondsfinansierade projektet Terra Pi, som leds av Klimatpsykologerna, kommer ta del av erfarenheterna och vidareutveckla material och innehåll till skolpersonal för att kunna bemöta elevers klimatkänslor.

Läs vår guide till lärare (finns på svenska och engelska).

Backa vårt arbete och skriv på för ett klimatlyft av skolan.

Dela: