Published On: 6 april, 2021Categories: Artiklar

Idag, den 7e april är det världshälsodagen! Vi har fått ställa några frågor till Maria Nilsson, professor i folkhälsa på institutionen för global hälsa och epidemiologi på Umeå Universitet om hur klimatet och barns hälsa hänger ihop.  

Påverkas barn mer av klimatförändringarna än vuxna, och i så fall varför?

Barn är generellt mer sårbara än vuxna och bär på en stor andel av sjukdomsbördan från ett klimat som ändras. En beräkning som gjorts säger att nästan 90 % av den globala sjukdomsbördan kopplat till klimatförändringar drabbar barn under fem års ålder. Barn är generellt mer sårbara miljömässigt, psykologiskt, anatomiskt, kognitivt och psykologiskt, kopplat till den utvecklingsfas de är i. Barn är också beroende av vuxna för sin överlevnad, av den omgivning de finns i och om den är trygg och säker.

Maria Nilsson är en av författarna bakom The Lancet Countdown, en rapport som släpps årligen och som studerar hur klimatförändringar påverkar och riskerar att påverka människors hälsa över hela jorden. I  rapporten från 2020 presenteras allvarliga hälsoproblem kopplat till ett klimat i förändring — både nutida och framtida. Läget är allvarligt. Klimatförändringarna skördar liv, och det är bråttom att ställa om. Inget land är opåverkat — men allra hårdast drabbas de människor som redan har svåra förutsättningar.

Vilka skulle du säga är de allvarligaste hälsoriskerna för barn kopplat till klimatförändringarna globalt sett?

Hälsokonsekvenserna handlar huvudsakligen om infektionssjukdomar, luftvägssjukdomar och sjukdomar och dödsfall till följd av extremväder. Det finns också en del om psykisk ohälsa. Forskningen har stora gap vad gäller exakt kunskap om hur barns hälsa påverkas av klimatförändringar. Många studier drar slutsatser för barn av studier på vuxna. Olika studier använder olika åldersgrupper och samordning saknas så det är svårt att kunna dra större slutsatser. Så det är ett viktigt område att titta på forskningsmässigt.

Klimatförändringen hotar livsmedelsproduktion och livsmedelssäkerhet. Barnen är extra sårbara och spädbarn drabbas ofta allra värst. Effekterna av tidig undernäring kan bli permanenta. Som en del i klimatanpassningen behöver produktionssystem för livsmedel därför byggas så att de kan stå  emot ett mer extremt väder och klimat och hälsosamma och hållbara matvanor säkras.

Det har rapporterats att effekter av extrema väderhändelser kan påverka barns psykiska hälsa med risk för att till exempel utveckla depression, ångest, PTSD och sömnstörningar. Men fler studier behövs.

Författarna bakom the Lancet Countdown, som kommer från hela världen och olika expertområden, tar även upp flera olika faktorer som vi kan förbättra med positivt resultat både för klimatet och för hälsan. Covid-19-pandemin har visat hur sårbara vi är, och samtidigt vilken enorm möjlighet vi har att mobilisera oss och ställa om. Genom att göra förändringar som gynnar vår hälsa, kan vi också gynna omställningen till en hållbar värld. Bland annat genom att minska vår konsumtion  av rött kött, vilket både ger höga koldioxidutsläpp och ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, och att minska utsläpp och luftföroreningar i enlighet med Parisavtalet. Luftföroreningar beräknas orsaka 7 miljoner dödsfall globalt årligen — ofattbara siffror.  Genom att jobba för att säkerställa tillgången på färskvatten kan vi också förbättra hygien och sanitet och motverka diarrésjukdomar, vilket varje år tar mer än en halv miljon barns liv innan de hinner fylla fem år.

Hur gör vi för att få igenom de förändringar som krävs för att stoppa den här utvecklingen?

En bra copingstrategi vid oro är att agera på sin kunskap. Beslutsfattare på alla nivåer brukar känna stöd att ta större steg om det finns ett tydligt budskap att befolkningen önskar det. Och när beslutsfattare agerar så kan ännu större steg tas och systemförändrande processer startas. Jag tror på att engagerade människor från olika håll som bygger det de argumenterar för och gör på vetenskapliga resultat kan bidra till att skapa förändring. 

Även svenska Folkhälsomyndigheten har nyligen släppt en rapport om miljö och hälsa med fokus på barn. I rapporten framgår att barn i Sverige riskerar förvärrade allergibesvär och astmasymtom, effekter av värmestress och ökad risk för vissa infektionssjukdomar. Barn pekas ut som en extra känslig grupp, och allra mest utsatta är barn med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar. För första gången undersöks även hur ungas psykiska hälsa påverkas av klimatförändringar, och man konstaterar att många barn är oroliga över klimatförändringarna. Barn till utrikes födda och barn med föräldrar som har grundskola som högsta utbildningsnivå är mer utsatta för trafik, buller och har mindre tillgång till grönområden. Denna grupp är också de som i störst utsträckning uppger att de inte är oroliga för klimatförändringar. Även här finns möjligheter att göra insatser som påverkar flera olika riskfaktorer på ett positivt sätt samtidigt.  

Tack till Maria Nilsson på Umeå universitet! 

Källor:

https://www.thelancet.com/journals/lanplh/article/PIIS2542-5196(20)30274-6/fulltext 

https://www.lancetcountdown.org/ 

Miljöhälsorapport 2021 — Folkhälsomyndigheten 

Maria Nilsson, Professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa